Karlstadforskare till världsledande forskargrupp i Cambridge
2008-12-01Jonas Björnsson, doktor i teoretisk fysik vid Karlstads universitet, har fått ett åtråvärt postdoktorsstipendium för att forska vidare om strängteori. Under två år ska han medverka i ett av världens mest framstående forskarlag vid universitetet i Cambridge.
I världen finns en handfull framstående forskargrupper inom strängteori.
Jonas Björnsson har nu blivit personligen inbjuden till en av dem vid universitetet i Cambridge. Under ledning av strängteorins nestor, professor Michael Green, kommer Jonas Björnsson från och med april 2009, att ingå i hans framstående forskargrupp. För att överhuvudtaget kunna söka Vetenskapsrådets postdoktorstipendium måste man få en personlig inbjudan från ett universitet.
Jonas Björnsson tog sin doktorsexamen i teoretisk fysik inom ämnet strängteori våren 2008. Handledare vid Karlstads universitet var professor Stephen Hwang. Avhandlingen handlar om partikelforskning - teorin om de allra minsta beståndsdelarna i universum och hur de växelverkar med varandra. Strängteorins egenskaper är bland annat viktiga för att förstå de grundläggande principerna för universums utveckling efter Big Bang.
- Min forskning handlar om egenskaper för strängar i krökta rumtider, säger Jonas Björnsson. Ett exempel på ett krökt rum är ytan på ett äpple. Jag har studerat några exempel där inte bara rumslika riktningar är krökta men också tiden. I studierna har vi funnit några av villkoren för att strängteorin ska vara konsistent i dessa rumtider.
Exempel där resultaten av min forskning är relevant är strängar som rör sig nära svarta hål.
Professor Michael Green började forska om strängteori redan på slutet av 60-talet.
1970 doktorerade han i elementarpartikelfysik och år 1978 blev han professor. Han har fått ett flertal utmärkelser för sitt banbrytande arbete inom utvecklandet av strängteorin.
- Jag känner mig mycket hedrad av att få en inbjudan av Michael Green som är en pionjär inom strängteoriforskning. Postdoktorstipendiet innebär att jag i en ny forskningsmiljö får fortsätta med mitt specialområde. Att jobba i hans forskarlag kommer också att ge mig ett bredare akademiskt nätverk som kan vara användbart för framtida forskningssamarbeten.