Det är dags att ge emotionerna, känslorna, plats i forskningen, konstaterar professor Bengt Starrin vid Karlstads universitet och professor Lars Dahlgren vid Umeå universitet. Känslor som skuld, skam, ilska, glädje och kärlek påverkar inte bara privatlivet utan spelar även stor roll för hur vi fungerar på jobbet.
I en nyutgiven bok "Emotioner, vardagsliv & samhälle - en introduktion till emotionssociologi" på förlaget Liber ger de båda forskarna en kunskapsöversikt över ämnet. De plockar också in känslornas betydelse på en rad områden som folkhälsa, välfärd, arbetsliv, brott och straff och organisationsteori.
Från att ha varit undanskuffade till privatlivet ökar nu uppmärksamheten på känslornas roll i samhället.
- Man märker att något har saknats inom samhällsvetenskapen, säger Bengt Starrin, professor i socialt arbete.
Hans nyfikenhet väcktes när han intervjuade långtidsarbetslösa och ekonomiskt utsatta personer i ett annat forskningsprojekt. När de började berätta om hur det var att söka socialbidrag och att inte få jobb, var det mycket starka känslor som bubblade fram: skam, ilska, rädsla och hat.
- Just skammen har stor betydelse. Skammens motpol är stolthet. Känner man skam upplever man att omgivningen ser ner på en, man bär på en stark känsla av att inte duga. Skam är också en emotion som verkar kedja fast andra negativa känslor: skammen ger ilska, man är ledsen och blir skamsen över den "otillåtna" känslan.
Bengt Starrin anser att skammens styrka beror mycket på att vi vill visa att vi har självkontroll, och när vi inte lyckas hålla masken så ökar känslan av skam.
Sedan finns det förstås goda saker med skam också. Den sociala skammen gör att vi, de flesta av oss, inte beter oss illa. Men den destruktiva, eller giftiga, skammen spelar stor roll för att vi mår dåligt, blir stressade och kanske till och med utbrända på jobbet. Negativa känslor på arbetsplatsen, kanske en ständigt gnagande känsla av att inte räcka till och inte duga, har stor skuld till att människor även får fysiska besvär.
Lika stor betydelse har de positiva känslorna. Har vi roligt på jobbet, känner arbetsglädje och får bekräftelse, så mår vi mycket bättre. Både till kropp och själ.
Det känns nästan självklart, det professor Starrin skriver om och diskuterar, men ändå har just känslor inte fått något stort utrymme i forskningen sedan 1800-talet. Det finns förstås undantag: Thomas Scheff, professor emeritus i sociologi vid University of California och hedersdoktor vid Karlstads universitet, har under 1990-talet utvecklat kunskapen om emotionernas, känslornas, betydelse för att förstå socialt samspel och processer i samhället. Och det är från honom som Bengt Starrin hämtat mycket kunskap och inspiration.
- Det är viktigt att erkänna att organisationer och företag är fyllda av känslor. Vardagsmänniskan har nog hela tiden haft den här insikten, men forskarna har inte hängt med. Man har haft svårt att veta hur man ska hantera området, eftersom man så länge satt förnuft och fakta först, säger Bengt Starrin. Men tar man bort känslorna blir det ingenting kvar.
