Parkinsons sjukdom drabbar årligen drygt 2000 personer i Sverige. De flesta är över 55 år. Vanliga symptom är långsamma rörelser, stelhet och skakningar men även kognitiva förmågor drabbas. De motoriska symptomen kan idag behandlas framgångsrikt med hjälp av läkemedel, men behandling mot kognitiva svårigheter saknas fortfarande. Det vill forskare vid Karlstads universitet och Umeå universitet ändra på i ett nytt forskningsprojekt.
Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom. De första symptomen uppträder vanligen efter 55 års ålder och är något vanligare hos män. Orsakerna är ännu inte helt klarlagda, men förmodligen samverkar flera faktorer. Sjukdomen kan vara ärftlig i vissa sällsynta former.
Hjärnans celler står ständigt i kontakt med varandra. Nervsignaler skickas från en cell till en annan med hjälp av kemiska ämnen, så kallade signalsubstanser. Hur mycket signalsubstans som ska skickas och när regleras noggrant av system i hjärnan. Dessa kan både bromsa och aktivera nervcellerna. En signalsubstans är dopamin som hjärnan använder bland annat för att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser. Hos personer med Parkinsons sjukdom förstörs celler som tillverkar dopamin. Brist på dopamin gör att nervimpulserna förändras och personen kan inte kontrollera sina rörelser lika bra som vanligt.
Anna Stigsdotter Neely, professor i psykologi vid Karlstads universitet samverkar med forskare vid Umeå universitet för att ta reda på om träning av arbetsminnets processer för uppdatering skulle kunna vara ett sätt att öka hjärnans aktivitet, minneskapacitet och mängden dopamin hos personer med Parkinson.
Behandling för bättre hjärnkapacitet
De allra flesta förknippar Parkinsons sjukdom med de fysiska symptomen, skakningar i kroppen, fumlighet, stelhet och svårigheter att kontrollera sina rörelser. Idag kan dessa dämpas framgångsrikt med läkemedel. Men det finns också kognitiva symptom förknippade med Parkinson, till exempel nedsättningar i uppmärksamhet och minnesfunktioner. Här finns idag få behandlingar att tillgå.
- Våra kognitiva förmågor, det vill säga vår förmåga att behålla uppmärksamhet, lägga något på minnet, fatta beslut och lösa problem, betyder oerhört mycket för vår livskvalitet. Därför är det en viktig uppgift att hitta metoder och åtgärder för att motverka kognitiva funktionsnedsättningar, säger Anna Stigsdotter Neely.
Forskarna har tidigare studerat träning av arbetsminnets processer för uppdatering hos friska yngre och äldre personer. Det visar sig att träning av uppdatering leder till bättre prestation även i icke-tränade uppdateringsuppgifter. Dessa förbättringar är kopplade till ökad hjärnaktivitet och utsöndring av signalsubstansen dopamin - en substans som personer med Parkinsons lider brist av.
- Vår pilotstudie visar att uppdateringsträning kan påverka hjärnaktiviteten i den del av storhjärnan som heter striatum, hos en person med Parkinson. Nu utökar vi studien till att omfatta fler personer. Vi kommer att kartlägga hjärnan med hjälp av hjärnavbildning i en magnetkamera. Där kan vi bland annat följa blodflöden i hjärnan. Sammantaget betyder detta mycket för både teori och praktik och ger hopp om möjliga behandlingar som komplement till läkemedel. Det ger oss också en förståelse för de mekanismer som driver förbättringen av minnesprestationen, säger Anna Stigsdotter Neely
Vetenskapsrådet beviljade nyligen 3,5 miljoner kronor till forskningen om träning av minneskapaciteten hos personer med Parkinson. Forskningen drivs i samarbete mellan Anna Stigsdotter Neely vid Karlstads universitet samt Magdalena Domellöf, Lars Forsgren, Lars Nyberg och Carl-Johan Boraxbekk vid Umeå universitet.
