Harriet Bradley är en av fyra hedersdoktorer vid Karlstads universitet som får sin utmärkelse den 17 september vid Akademisk högtid. Hon forskar om varför ojämlikheter finns och vad man kan göra åt dem.
- Förhoppningsvis har min forskning bidragit till bättre förståelse av hindren för jämlikhet i dagens samhälle, säger hon.
Harriet Bradley växte upp i Cambridge och tog sin examen i engelsk litteratur vid universitetet i Bristol. Efter att ha arbetat som lärare, hamnade hon i den akademiska världen via examen i sociologi vid universitetet i Leicester och en doktorsexamen som påbörjades i Oxford men avslutades i Durham, där hon också fick sin första universitetslärartjänst. Efter tio år vid Sunderland University har hon idag sin tjänst i Bristol.
Kontakt med Karlstad via Norge
- Jag kom i kontakt med Karlstads universitet vid ett seminarium om flexibilitet vid högskolan i Fredrikstad, Norge, säger Harriet Bradley. Seminariegruppen publicerade sedan en antologi och jag har träffat forskare från Fredrikstad och Karlstad många gånger sedan dess. På inbjudan av Ann Bergman har jag också medverkat vid ett seminarium i Karlstad.
Harriet Bradleys forskning handlar om ojämlikhet och underordning. Hennes arbete spänner över flera områden: fackföreningar, kvinnors hem- och lönearbete, ungdomar och deras övergång till arbetslivet, och etniska minoritetskvinnor. Redan i tidig vuxenålder blev Harriet Bradley aktiv socialist och feminist och har från föräldrarna ärvt ett starkt samhällsengagemang och en önskan om att bidra till det allmänna och arbeta för social rättvisa. Hon har bland annat forskat om etniska minoritetskvinnors upplevelser på uppdrag av jämställdhetskommissionen (The Equal Opportunities Commission, numera The Equality and Human Rights Commission) vilket haft betydelse för deras genus- och mångfaldspolicy.
Populärvetenskaplig litteratur för studenter
För närvarande leder hon två forskningsprojekt om klasskillnader där gruppen undersöker sociala reproduktions- och utbildningsprocesser i syfte att verkligen återinföra klassbegreppet på den akademiska dagordningen i England. Mycket av hennes arbete har skett i samarbete med fackföreningar och rört kvinnliga arbetstagares behov. Men den största betydelsen har hon kanske haft för studenter genom de populärvetenskapliga böckerna som hon skrivit eller varit medförfattare till: Fractured Identities, Myths at Work and Gender.
- En studie jag gjorde på uppdrag av utbildningsdepartementet som gällde ungdomssatsningen Connexions pekade tydligt på vikten av mentorer och rådgivare som kan skapa relationer med störda ungdomar. Tre saker är centrala i min forskning och undervisning: jag tror att folk i allmänhet är okunniga om andras verkligheter och jag vill belysa dessa, jag vill visa att jämställdhet mellan könen är långt ifrån uppnådd och att kampen ständigt måste förnyas, jag förblir fascinerad av frågan varför folk gör de val de gör och att försöka förstå motiven.
Många järn i elden
Hennes tid för forskning, mentorskap, handledning av doktorander och fackligt ordförandeuppdrag ska också räcka till för privatlivet, sköta trädgården och ta hand om ett barnbarn.
- Innan jag går i pension vill jag också försöka få tid och forskningsmedel till att titta på de valmöjligheter och påtryckningar som unga kvinnor möts av i dagens samhälle, titeln är Fractured Femininities. Jag har också lovat att vara med och skriva en bok om arbete och globalisering med gruppen som skrev Myths at Work. Slutligen vill jag skriva en bok baserad på projektet i Bristol om ungdomars liv idag: The Way We Live Now.
I samband med Akademisk högtid 17 september håller Harriet Bradley en installationsföreläsning kl. 10.30-11.15 i 1B 364, Frödingsalen, med titeln "Is the future feminist? Work, family and economic recession"
