Vid gränsen mellan Sverige och Norge finns juridiska utmaningar. Studenter vid juristprogrammet har kommit långt i arbetet med att reda ut de frågor som kan uppstå.
Vad får polisen göra på respektive sida av gränsen mellan Sverige och Norge? Vilka skillnader finns i de båda ländernas lagstiftningar? Och hur ska ett samarbete mellan länderna bli hanterbart och praktiskt genomförbart?
Frågorna inför invigningen av den gemensamma gränspolisstationen i Morokulien i norra Värmland är många. Bland frågeställningarna finns:
- Hur får svensk respektive norsk polis patrullera på andra sidan gränsen?
- Kan det finnas en svensk och en norsk polis i en patrullerande bil som kan åka på båda sidor? Vad gäller då och vem är förman?
- Polis i Sverige bär vapen, det gör de inte i Norge.
- Informationsutbyte – Svenska myndigheter får inte lämna ut uppgifter om personer hur som helst till ett annat land.
Studenter vid juristprogrammet vid Karlstads universitet har i två examensuppsatser kommit långt i arbetet.
- Båda arbetena är mycket lyckade, säger Anders Hultqvist, professor i juridik vid Handelshögskolan. Projektet har fått en oerhört bra synergieffekt där polisen har varit behjälpliga med att formulera hur de verkliga problemen ser ut. Med hjälp av forskning har vi sedan tagit fram det som finns i de rättsliga dokument som avgränsar området. Arbetet som våra studenter har gjort kan också komma till användning när polisen vänder sig till riksdag och departement i frågor gällande framtida lagändringar för att förutsättningarna för polissamarbetet ska bli tydligare.
- I det korta perspektivet har studenternas arbete gett Polisen en bra bild över vad som är möjligt i samarbetet med Norge, säger Lars Wirén, polismästare och chef för polisområde Värmland. Studenterna har också hjälpt oss med att identifiera utmaningar som behöver hanteras på längre sikt.
Hanterbart i praktiken
De juridiska problemen som uppstår vid en landsgräns behöver lösas utifrån ett folkrättsligt, statsrättsligt och polisrättsligt perspektiv och dessutom beaktas utifrån mänskliga rättigheter. På båda sidor av gränsen.
- Tydlighet är viktigt i den här frågan säger Anders Hultqvist. Vi behöver tänka på genomförandeaspekten – kommer det här att kunna hanteras av polis i både Sverige och Norge. Det här är verkligen ett projekt som visar hela juridikens dynamik över flera rättsliga områden och som måste vävas ihop till en praktisk hanterbar helhet. Här kommer det framgent också kunna bli aktuellt för Karlstads universitet att bidra via Uppdragsutbildningen.
Främre raden (sittande): juridikstudent Johanna Frykenberger, universitetslektor Per-Ola Wiklander, juridikstudent Björn Cannert.
Frykenberger och Cannert försvarade sina uppsatser väl och fick dessutom synpunkter av polisens jurist Lucas Lovo. Polisintendenten Mattias Skarp, som är projektledare för polisregionens verksamhetsprojekt för att utveckla det gränsnära samarbetet, är mycket nöjd och kommer låta alla poliser som jobbar med projektet läsa och lära sig av uppsatserna.
Främre raden (sittande): juridikstudent Johanna Frykenberger, universitetslektor Per-Ola Wiklander, juridikstudent Björn Cannert.
Frykenberger och Cannert försvarade sina uppsatser väl och fick dessutom synpunkter av polisens jurist Lucas Lovo. Polisintendenten Mattias Skarp, som är projektledare för polisregionens verksamhetsprojekt för att utveckla det gränsnära samarbetet, är mycket nöjd och kommer låta alla poliser som jobbar med projektet läsa och lära sig av uppsatserna.