Journalistikens etiska regler sattes för första gången på pränt i USA under 1920-talet. Nu befinner vi oss hundra år fram i tiden med en publik som ser helt annorlunda ut. Forskare vid Karlstads universitet har skrivit en artikel där gamla inarbetade regler utmanas.
Med artikeln ”Recoding journalism: Establishing normative dimensions for a twenty-first century news media” vill forskarna Michael Karlsson och Henrik Örnebring, båda professorer i medie- och kommunikationsvetenskap, tillsammans med Raul Ferrer, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, skapa en diskussion kring etiska regler inom journalistiken.
- Även om många gärna vill se journalistiken som något konstant så förändras den hela tiden, säger Michael Karlsson som är huvudförfattare av artikeln. Vi vill starta en diskussion om den här förändringen.
”Recoding journalism: Establishing normative dimensions for a twenty-first century news media” är en teoretisk artikel om den journalistiska etiken och journalistikens legitimitet gentemot medborgarna.
- Ett redaktionsmöte på morgonen är viktigt för en journalist men betyder lite för publiken, förklarar Michael Karlsson. Hur journalister och publiken förstår journalistiken kan skilja sig åt en hel del. Nuvarande etiska regler utgår från journalisters arbetssätt och behov men behöver också förankras hos publiken för att få legitimitet.
Vad är då viktigt för publiken?
- Det kan exempelvis vara att journalisternas texter ser ut som nyheter. Det kanske inte journalisterna tänker på men för publiken är det den distinkta skillnaden mellan en redaktionell nyhet och reklamen i en tidning.
Journalistiken har etiska regler för hur man ska hantera olika saker - exempelvis källor. Man ska ha så många källor som möjligt och de ska återges korrekt. Så har det fungerat sedan den moderna journalistikens begynnelse. Idag ser som sagt medielandskapet helt annorlunda ut.
- Vi menar att det finns en mängd aspekter inom journalistiken som det saknas etiska regler kring idag, säger Michael Karlsson. De är viktiga för hur journalistiken uppfattas av publiken och vilken roll den har i samhället. Och eftersom det är viktigt för publiken så är det viktigt för journalistikens legitimitet och därmed är det också viktigt för journalistiken. Vi har försökt identifiera olika områden där det finns latenta etiska problem som journalistiken kan halka dit på och skapa kontroverser mot sin publik.
De sex områdena är:
- Estetik
- Automatisering
- Distribution
- Engagemang
- Identitet
- Närhet
- Det vi säger är att det finns etiska problem inom dessa områden och sedan ställer oss frågan hur vi kan åtgärda problemen, säger Michael Karlsson. För att göra det här konkret har vi hittat på etiska regler till vardera av de här områdena. Om det sedan är bra lösningar får besvaras empiriskt.
Hur tror du att er kritik tas emot av journalistkåren?
- Jag tror inte att de ställer sig upp och applåderar. Men poängen med att vara så pass konkreta i artikeln är att en eventuell diskussion kan bli mer tydlig om vilka områden som behöver etiska regler och hur de kan se ut. Sedan tror vi inte att mediahusen kommer att ta våra förslag och använda dem rakt av - men det gör det enklare att skapa en diskussion och eventuellt en konflikt runt de här frågorna. Och inte minst - att ta diskussionen vidare till medborgarna.
Vad skulle en diskussion kring de här frågorna kunna leda till?
- Hela vårt arbete kring handlar om hur journalistiken ska förhålla sig till sig själv, sin omgivning, ansvarutkrävande och legitimitet. Jag tror att det exempelvis finns en stor fara för journalistiken genom införandet av så kallad ”native advertising”. Så nyttan med den här typen av diskussion är att man som journalist inte tappar trovärdigheten hos sin publik då trovärdighet är den centrala valutan för alla mediebolag. Vi hoppas att en diskussion kan leda till en tightare relation mellan journalistiken och medborgarna.
Vad är det som publiken tycker är mer trovärdigt?
- För journalister är det jätteviktigt att jobba på vissa sätt men det betyder nödvändigtvis inte att det är viktigt för publiken - generellt litar de flesta på att journalisterna gör sitt jobb - publiken möter journalistiken på andra sätt. Till exempel genom dess användargränssnitt, alltså dess förpackning. Och den kan se olika ut för olika målgrupper. Yngre kanske vill ha en Netflix-inramning av materialet medan en äldre publik kanske föredrar en mer traditionell förpackning med rubrik, ingress, brödtext och en bild. Båda behöver dock ett grundligt och genomarbetat arbete för att bli korrekt journalistik.
Behövs det en revolution inom journalistiken och en återgång till kärnverksamheten?
- Det vet jag inte, men att frågan lyfts visar att presentationsfrågan är viktig. Utarbetandet av hur presentationsformen ska se ut behöver arbetas fram mellan medborgarna och mediehusen. I vår artikel pekar vi bland annat på att presentationsformen är viktig och en central tillgång för journalistiken. Det är inget man bör använda sig av för att ta mera betalt för annonserna utan är en del av journalistikens kärna. Vårt ärende med artikeln är att sätta ljuset på den här typen av frågor där det finns etiska avväganden att göra men där etiska diskussioner till stor del varit frånvarande.
Forskningen bedrivs vid NODE, The Ander Centre for News and Opinion in the Digital Era.
Native advertising
Marknadsföring med ett redaktionellt värde. Syftet är att skapa “annonser” med ett annat värde för läsaren än att bara nås av ett säljbudskap. Det kan vara allt ifrån inlägg på sociala medier till artiklar på nyhetsplattformar.
