"Sockersug kan vara dold sjukdom". Vem har inte sett löpsedlarna och funderat? Är jag drabbad, och i så fall av vad då? Hur ska seriös medicinjournalistik utformas och hur sållar redaktionerna bland alla pressmeddelanden? Tisdagens journalistseminarium på Karlstads universitet lockade såväl yrkesverksamma som studenter.
Hälsa och sjukdomar säljer - inte bara piller, utan även tidningar. Därmed finns det också en uppsjö avsändare som vill vara med och synas i spalterna, på webben och i tv-rutan.
Medicinjournalisten David Finer berättar om ett fenomen som kallas disease mongering, på svenska ungefär medikalisering eller skapa sjukdomar.
- När man tar begreppet disease mongering, då beskriver man problem som sjukdomar, sjukdomar som behöver behandlas med mediciner. Får man genomslag handlar det om miljarder för läkemedelsindustrin.
- Plötsligt var spalterna fulla av artiklar om myrkrypningar, så kallade restless legs. En av tio är drabbad, stod det. Jag hörde med en läkare på en vårdcentral och han hade hela väntrummet fullt med folk som plötsligt led av restless legs, RLS, fast det egentligen är så få som kanske bara är 2-3 procent av dem med RLS som behöver behandlas med läkemedel, säger han.
Anna Larsson, medicinjournalist på Ekot, har också erfarenhet av fenomenet som hon kallar "selling sickness":
Hon anser att god medicinjournalistik måste ges utrymme och resurser, annars är det lätt att redaktionerna går på budskap från lobbyister och PR-byråer.
- Jag får cirka 100 pressmeddelanden i veckan med medicinsk inriktning. Det mesta kommer från mediebyråer, men också en hel del från universiteten.
- Det finns ju en önskan om att kunna förmedla en bra nyhet, snabbt och gärna med ett positivt budskap om ett känt ämne eller sjukdom så att publiken är så stor som möjligt. Har redaktionerna då inte råd med specialreportrar ökar risken att bli lurad, säger Anna Larsson.
Siffror, statistik och undersökningar lockar ofta journalister. Men vad säger siffrorna, egentligen? Går det att jämföra med procent mellan en stor grupp och en liten? Allan Gut, professor i matematisk statistik vid Uppsala universitet, drar några hårresande exempel ur nyhetsflödet. Han belönas med både skratt och säkert en och annan orolig tanke "hur var det med siffrorna i det där reportaget, dubbelkollade jag, eller inte?".
David Finer, liksom Anna Larsson, trycker på behovet av kunniga journalister.
- Men samtidigt, vad är vår uppgift? Ska bra journalistik vara ett redskap för att förbättra folkhälsan? Vårt oberoende är en del av kvalitetsbegreppet, men det kan vara svårt eftersom vi är så beroende av våra källor. Och vad kan man vänta sig av en artikel eller notis - ska det vara som en Fass-text eller som att läsa en bipacksedel?
Han anser att journalister som skriver om hälsa, sjukdomar och mediciner behöver inta en ansvarsfull hållning och söka stöd i de pressetiska spelreglerna.
- Vilket ansvar har de journalister som skrev om p-piller-larmet för en tid sedan? Vilket ansvar har de för att många unga kvinnor slutade med p-piller av rädsla för biverkningar och istället råkade ut för oönskade graviditeter och aborter?
Anna Larsson hyllar de kunniga och erfarna redaktörerna och nyhetscheferna som sitter som grindvakter, så kallade gate keepers, på redaktionerna och kräver att nyhetsinslagen är genomtänka och att man hunnit kolla alla fakta noga.
Dagen innehöll också föredrag av Måns Rosén, professor i epideminologi och folkhälsovetenskap, Larsåke Larsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, och Tina Zethraeus, informationschef vid Sveriges Lantbruksuniversitet och intitativtagare till Vetenskapsrådets tjänst Expertsvar. Expertsvar hjälper journalister att komma i kontakt med forskare vid landets universitet och högskolor.
Journalistseminariet arrangeras av ämnet medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet med stöd av Ann-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning.
