JK: Positiv särbehandling har stöd i lagen

Justitiekanslern, JK, har uppdraget att föra Karlstads universitets talan i den
rättsprocess som Centrum för Rättvisa startat. Två studenter kräver Karlstads respektive Örebro universitet på skadestånd, eftersom de inte antogs till de utbildningar de sökt.
Det är många på Karlstads universitet som, liksom på andra lärosäten, med intresse följer de juridiska turerna kring särbehandling vid antagning. Men vad skriver egentligen Justitiekanslern, JK, i sitt yttrande till tingsrätten?

Mediernas rapportering har fokuserat på olika saker och det kan vara svårt att bilda sig en uppfattning om vad JK:s yttrande innehåller. Inslaget/Studentnätet har därför bollat frågan vidare till Lena Fries, avdelningschef för studentservice på Karlstads universitet. Hon har läst JK:s yttrande till tingsrätten och säger så här:

- I sin skrivelse till tingsrätten i Värmland kommer han fram till att Karlstads universitet hade rätt att tillämpa regelverket om alternativt urval på det sätt som vi valt att göra för att få fler män respektive kvinnor att studera på utbildningar med mycket ojämn könsfördelning. JK anser att universitetet har stöd i högskoleförordningen, Likabehandlingslagen och EG-rätten för att just ta till positiv särbehandling för att åstadkomma en jämnare könsfördelning.

Att arbeta för en jämnare könsfördelning anses vara just ett sådant berättigat mål som gör det tillåtet och JK ger sitt fulla stöd för den tillämpning av alternativt urval som ägt rum vid Karlstads universitet.

- Det som gjort att mediebevakningen av JK:s skrivelse givit motstridiga signaler, är att JK redan i detta skede av processen tar upp frågan om det skadestånd som studenten yrkar på är rimligt eller inte. JK slår fast, att universitetet inte avsiktligt har diskriminerat studenten, att vi "på goda grunder gjort bedömningen att den positiva särbehandlingen av män stämde med lagstiftarens syften och således inte var otillåten." Skulle tingsrätten trots detta komma fram till att skadestånd är rimligt, måste det sättas betydligt lägre än vad studenten yrkat. Det är så justitiekanslern skriver, säger Lena Fries.

Samtidigt som tingsrätten ska till ställning i målen med Karlstads och Örebro universitet pågår en annan rättslig prövning av positiv särbehandling. Det gäller antagning till juristutbildningen vid Uppsala universitet. Lärosätet har velat öka andelen studenter med utländsk bakgrund. I december kom Svea hovrätt med sin dom i målet om etnisk kvotering. En enig hovrätt fastställer tingsrättens dom och slår fast att det var olaglig etnisk diskriminering. JK har överklagat domen till Högsta domstolen, och där har fallet ännu inte prövats. Det är inte heller klart om Högsta domstolen kommer att pröva hovrättens dom. Uppsala universitet har upphört med kvoteringen.

Utgången i Uppsalafallet är intressant för Karlstads och Örebro universitet, även om det inte är självklart att kvotering med etnisk utgångspunkt kommer att jämställas med könskvotering.