Kvinnor behövs i näringslivet för att skapa tillväxt, mest för att det ska bli fler företag i Sverige. Det handlar inte om att ta tillvara kvinnors kompetens eller förändra ojämlika villkor mellan kvinnor och män, det vill säga ändra på den rådande maktrelationen. Ja, så låter det när näringslivet pratar jämställdhet. Ulrika Jansson forskar inom arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har studerat hur Svenskt näringsliv resonerar kring jämställdhet och kön.
I sin doktorsavhandling "Den paradoxalt nödvändiga kvinnan: Könsdiskurser i Svenskt näringsliv - ett nyliberalt drama" visar hon hur organisationen använder nyliberal retorik för att bevara rådande maktordning, snarare än att utmana och förändra obalansen i makt mellan män och kvinnor, i en mer jämlik riktning.
- Föreställningar om kvinnor och kvinnors företagande blir ett sätt att verka för fri företagsamhet och marknadsekonomi, snarare än att verka för jämlika villkor för kvinnor och män på arbetsmarknaden. I näringslivets värld är mannen fortfarande norm, den neutrala massan, och kvinnan den som avviker och som måste ändra på sig. Det vore otroligt berikande om Svenskt näringsliv, och andra aktörer, verkligen gjorde som de säger att de vill göra, nämligen att ta tillvara allas kompetens, anser Ulrika Jansson.
Jämställdhet - kvinnans ansvar
Sverige, liksom övriga Europa, präglas av en våg av nyliberalism och individualism. Företagande och entreprenörskap är omhuldade fenomen och problemet framställs ofta som att det saknas kvinnor som är företagare, det vill säga antalet kvinnor är för få. Dessutom framställs de företag som kvinnor startar vara "felaktiga" på flera sätt.
- Nyliberalismen innebär att vi hyllar den fria marknaden, tillväxten och glorifierar entreprenörskap. Allt är idag fria val för individen, och därmed läggs hela ansvaret för jämställdhet, hälsa, välmående och framgång på individen. Kvinnor beskrivs som fel i förhållande till den manliga normen, som ju är det normala, men vi kan "rättas till". Svenskt näringsliv är skickliga i sin strategi att lyfta fram några få framgångsrika kvinnor, som argumenterar att kvinnor gör "fel" val när det gäller utbildning, yrke och område och hur dåliga vi är på att skapa de värdefulla nätverken. Kvinnan behöver förändras så att hon startar "rätt" företag - det är en bärande tanke när Svenskt näringsliv diskuterar jämställdhet.
Tillväxt framför allt
I sin avhandling har Ulrika Jansson analyserat texter från Svenskt näringsliv, insamlat från organisationens webbplats. Metoden är en diskursanalys, det vill säga en analys av ett sätt att resonera och tänka kring olika typer av problem och fenomen. Exempel på material som analyserats är rapporter, nyhetsbrev och debattinlägg.
Att valet föll just på organisationen Svenskt näringsliv har att göra med ett tidigt intresse för vad det är i det privata näringslivet som gör jämställdhetsfrågan så svår. Varför ser vi inte fler kvinnor i ledande positioner inom exempelvis börsnoterade storföretag?
- Jag började titta bland annat på dokument från tankesmedjan Timbro, och fortsatte sedan vidare till Svenskt näringsliv. Sättet på vilket organisationen beskriver och diskuterar jämställdhet, det vill säga som en fråga om tillväxt i första hand, är dock inte unikt för Svenskt näringsliv. Det är inte diskussionen om tillväxt i sig som är problematisk, men det får konsekvenser när talet om tillväxt får tolkningsföreträde före alla andra perspektiv på jämställdhet, som demokratiska rättigheter till exempel. Jag vill genom min avhandling bidra till att flytta fram positionerna, bråka lite med de föreställningar som är så vanliga och tas för givna i Sverige, säger Ulrika Jansson.
