Jämnare könsfördelning i utbildning - ett uppdrag från regeringen

De senaste dagarna har såväl Karlstads universitet som Örebro universitet förekommit i medierna. Tre studenter har med hjälp av intresseorganisationen Centrum för Rättvisa riktat skadeståndsanspråk på lärosätena. Anledningen är att de inte har kommit in på de utbildningar de har sökt. Till de aktuella utbildningarna, bland annat sjuksköterskeutbildningen vid Karlstads universitet, antas en viss andel män med förtur. Dessa sökande är behöriga för studierna, men har haft lägre betyg än de kvinnor som nu protesterar.

Bakgrund och målsättning
Lena Fries är chef på Studentservice vid Karlstads universitet och är insatt i frågan:

- Karlstads universitet diskriminerar ingen, vare sig män eller kvinnor, vid antagning. Vi har ett uppdrag från regeringen att bidra till jämnare könsfördelning på våra utbildningar. Vi har också, sedan propositionen Den öppna högskolan togs av riksdagen, fått verktyg att arbeta med, enligt vårt sätt att tolka högskoleförordningen, säger hon.

Karlstads universitet arbetar målmedvetet för att åstadkomma en jämnare könsfördelning på de utbildningar, där män respektive kvinnor är i betydande majoritet. Regeringens uppdrag är mycket tydligt formulerat och lärosätet ska i varje årsredovisning till utbildningsdepartementet redogöra för sitt arbete och de resultat det har uppnått.

- I många år fanns inga verktyg att ta till för att gå från ord till handling. Vi försökte påverka attityder genom olika slags insatser, till exempel genom att visa upp de få goda exempel som fanns, genom att delta i olika projekt som betonade vikten av otraditionella val för att öka chanserna till jobb, eller genom att formulera brev till gymnasister på olika gymnasieprogram, berättar Lena Fries.

Kom inte in trots intresse
Men vad hände, när dessa män respektive kvinnor sökte till de utbildningar som universitetet lyckats intressera dem för? Ofta slogs de ut i urvalet, trots att de var behöriga och hade förutsättningar för att klara sig.

- Det hjälpte inte stort att försöka påverka attityder, när vi saknade verktyg för att ta dessa ungdomars planer på allvar.

I propositionen, Den öppna högskolan 2001, formulerades möjligheten för högskolorna att göra ett så kallat alternativt urval. Tio procent av nybörjarplatserna kunde fördelas på annat sätt än genom gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat. Högskolorna fick själva avgöra vilka ”andra sakliga omständigheter” som kunde komma i fråga för antagning. Här gavs exempel på sådana genom att peka på behovet av ”personal av visst kön” inom olika yrken eller branscher.

Teknikplatser inte bristvara
Karlstads universitet såg möjligheten att inom de nya ramarna anta män respektive kvinnor för att nå en jämnare könsfördelning på vissa utbildningar. Det gäller män till utbildningar inom vård och förskola och kvinnor till tekniska utbildningar.

- Vi hör inte några män klaga över att kvinnor tagit deras platser på ingenjörsutbildningarna av det enkla skälet att platserna där räcker till alla behöriga sökande.

Alternativt urval får omfatta tio procent av nybörjarplatserna totalt sett. Karlstads universitet definierar att acceptabel könsfördelning råder om fördelningen män och kvinnor är 40/60 procent. Det betyder på sjuksköterskeutbildningens 70 platser, att lärosätet skulle kunna vara beredda att inom det alternativa urvalet anta maximalt 28 män.

De flesta män och kvinnor har antagits i kraft av egna meriter: alltså inte med förtur framför sökande med bättre meriter. Men faktum kvarstår, några män har varje termin antagits för att de varit behöriga, sökt Karlstads universitet i första hand och varit män som sökt till program med mycket ojämn könsfördelning - trots att det kan ha funnits andra sökande som haft högre betyg.

- Vi har antagit dem för att vi är övertygade om att en jämnare könsfördelning bidrar till att höja kvaliteten på utbildningen och på sikt kommer de att bidra till en bra arbetsmiljö och en god yrkesutövning inom hälsa och vårdområdet, säger Lena Fries.

Hur agerar universitetet nu?

- Nu ska vi noggrant ta del av den stämningsansökan som intresseorganisationen Centrum för Rättvisa har lämnat till universitetet. Därefter gör vi en utredningför att se hur antagningen har ägt rum, hur många män som antagits på egna meriter samt om de verkligen har antagits inom alternativt urval. Vi ska även titta på hur många som tackat ja till sina platser och påbörjat sin utbildning. Det som också måste utredas är om annan lagstiftning kan ta över det som högskoleförordningen reglerar.

Rektor Christina Ullenius och Örebros rektor Janerik Gidlund skriver en gemensam kommentar:

- Det alternativa urvalet är ett resultat av en intention från regeringen att skapa möjlighet till förändring – en möjlighet om den ska vara verksam endast kan handla om kvotering. Vi har också sett svagheten i systemet genom att det kolliderar med annan lagstiftning, som lagen om likabehandling och regeringsformen. Det är en svaghet som även poängteras från Sveriges förenade studentkårer, SFS. SFS pläderar för en lagstiftning som möjliggör positiv särbehandling i högre utbildning.
- Vi välkomnar därför att man gör en rättslig utredning i frågan, så att vi kan få tydlighet kring om vi över huvud taget kan tillämpa det alternativa urvalet såsom vi, tillsammans med en mängd andra lärosäten, fått i uppdrag av regering och riksdag.