Ja, vi elsker dette landet ... og

Studien är genomförd inom ramen för en av sju delstudier: Reiselivets og fritidsboligers rolle i grenseregionene og i den regionale utviklingen, vars syfte är att studera turismens betydelse som utvecklingsmotor. Här är det fritidsboendet som står i centrum, närmare bestämt norrmäns köp av fritidshus i den svenska delen av Inre Skandinavien. Fritidsboendets ekonomiska betydelse ska inte underskattas. Efterfrågan på lokal service är relativt stor och även om man oroar sig för att permanenthus övergår till norska fritidshus, visar denna studie att den oron delvis är obefogad. Genom att fritidshusen numera i de flesta fall har en åretruntstandard, är det möjligt att utnyttja fritidshusen i större utsträckning än enbart under några sommarmånader. Detta bidrar till att möjliggöra att lokal service och sysselsättning kan behållas, som livsmedelsbutik, bensinmack med mera. I vissa fall kan fritidsboende också medföra investeringar och verksamhetsetableringar.

Camilla Berglund, som har genomfört denna delstudie, visar att de norska fritidshusägarna i stor utsträckning tillbringar sin lediga tid i sitt fritidshus. Ska vi våga oss på att spekulera i framtida mönster, är det lätt att gissa att detta kommer att bli en alltmer utbredd företeelse till följd av lättnader i förvärvslagstiftningen och bättre ekonomi för storstadsbefolkningen, vilka utgör huvuddelen av de norska fritidshusköparna. Bland de viktigaste resurser som landsbygden idag har att exploatera är en vacker natur för fritidskonsumtion. Detta kan innebära en ny potential för landsbygdskommunerna och det är viktigt att kommunerna ges möjlighet att dra nytta av denna resurs.

Sedan hösten 2002 har Karlstads universitet och Østlandsforskning, i samarbete med
Høgskolen i Hedmark och Høgskolen i Lillehammer bedrivit ett gemensamt forskningsprojekt inom ramen för InterregIIIA-samarbetet mellan Norge och Sverige. Genom projektet, Omställning och utveckling i Inre Skandinavien, har forskare från de två miljöerna samverkat för att analysera möjligheter och hinder för utveckling i denna region. Inom projektet har ett antal delstudier genomförts, i vissa fall i form av jämförelser mellan de två länderna, i andra fall genom studier i respektive land. Föreliggande rapport kan sägas utgöra en tredje form. Den empiriska studien är gjord i Sverige, men fokus har varit norrmännens fritidsboende på svenska sidan.

Vill du läsa denna rapport så finner du den och andra Cerut-rapporter här.