Vår användning av internet ökar och vi väljer att göra andra saker över nätet jämfört med för några år sedan. Aktiva tjänster som att boka resor och sköta bankärenden ökar, medan mer planlöst informationssökande minskar.
Det är forskarna vid Centrum för tjänsteforskning, CTF, vid Karlstads universitetet som för andra gången sedan 2002 mäter svenskarnas teknikmognad och frågar vad de använder tekniken till. I spetsen för forskargruppen finns docent Anders Gustafsson.
- Det är så att våra attityder i stor utsträckning styr våra beteenden. Vilken inställning vi har till ny teknik påverkar om, och hur, vi använder oss av den, säger han.
Undersökningen sker i samverkan med den amerikanska professorn A. Parasuraman vid University of Miami i USA. Det är han som har tagit fram metoden och segmenteringsgrunderna. De innebär att forskaren delar in deltagarna i undersökningen efter deras attityder till och känslor för ny teknik. De som har allra lättast att ta till sig ny teknik och är ivriga på att anpassa den till sina egna behov kallas "utforskare". Medan de som har svårt för, och känner rädsla eller ovilja inför, det nya kategoriseras som "eftersläntrare". Där emellan finns hela spannet av teknikanvändare.
Utbildningsnivån påverkar
En tydlig tendens som forskarna funnit och som gäller även för den här senaste undersökningen är en koppling mellan utbildningsnivå och inställning till ny teknik, mellan stadsbo och glesbygdsbo samt mellan män och kvinnor.
- Det är egentligen inte syftet med mätningen att ta reda på social fördelning, men vi ser att det finns en högre andel högutbildade män som bor i städer bland "utforskarna" och en högre andel lågutbildade kvinnor på glesbygden bland "eftersläntrarna". Andra undersökningar bekräftar den bilden, nu senast LO:s rapport som visar att var fjärde kvinna inom LO-facken inte har tillgång till dator, vare sig på jobbet eller hemma. Det här är något som kan bli ett demokratiproblem om beslutsfattare utgår från att alla finns med i IT-samhället, säger Anders Gustafssson.
Fler vågar köpa på nätet
Han har också märkt en förändrad användning av internet. De som använder nätet för inköp gör det i allt högre grad. De hade i snitt gjort åtta köp om året och köpt för cirka 8 500 kronor om året.
- 42 procent av Sveriges vuxna befolkning har köpt något på Internet, men det är några som handlar för större summor, till exempel köper en bil, och det drar förstås upp snittet.
Det som verkar fungera bäst att sälja på nätet är resor, biobiljetter, filmer och elektronik. Däremot är andelen som väljer att handla mat och dryck och möbler mycket liten.
- Förmodligen är det för att det är varor som man vill kunna se och känna på innan man bestämmer sig. Boka en biljett på internet däremot tycker de flesta går bra, säger han.
I undersökningen verkar användarna av internet ha ändrat sina vanor något. Fler brukar nätet för att göra beställningar, sköta bankaffärer och fylla i blanketter och liknande, medan färre nöjessurfar eller planlöst klickar runt. Även andelen som läser tidningar på nätet har minskat, från 66 procent till 55 procent.
- Det verkar som om man inte tycker att det är lika intressant nu som när det var nytt.
- Jag tror att vi ser en förändring i attityden till användandet. Man använder nätet mer för att utföra något nu, mer målinriktat.
Anders Gustafsson märker ett ökat glapp mellan "utforskarna" och "eftersläntrarna". De som använder ny teknik mycket är nöjda och vill ha ännu fler användningsområden, medan de som är tveksamma till det nya ryggar tillbaka och snarare förstärks i sin rädsla för ny teknik.
Lönsamma användare
Just "utforskarna" är intressanta för industrin. Det visar sig nämligen att många av dem genast tar nya tjänster och ny teknik ett steg längre. Så många som 20 procent av "utforskarna" har hittat på förbättringar, byggt om eller på annat sätt anpassat tekniken för att passa dem bättre. Den här gruppen kallas för "ledande användare/lead users" och är värdefull för företag som vill hitta efterfrågade tjänster och vidare utveckla sina produkter.
- Andelen "ledande användare" i ett land kan vara avgörande för om det fungerar som testmarknad. Vi vet inte hur många "ledande användare vi har i Sverige jämfört med i USA, där motsvarande undersökning görs, men vi vet att vi har fyra, fem procent fler "utforskare" i Sverige än i USA.
- Våra undersökningar visar också entydigt att de företag som är mer öppna för kundernas åsikter och behov tjänar mer pengar och har nöjdare kunder än konkurrenterna. Hittills har vi studerat tjänsteföretag, men nu ska vi även undersöka företag inom tillverkningsindustrin, säger Anders Gustafsson.
Undersökningen sker i samarbete med Telia-Sonera, fackförbundet Sif och Landstinget i Värmland.
