Stort eller litet? Allt har sina för- och nackdelar. När Högskoleverket i sin utvärdering ger beröm till ämnet idéhistoria ställs åter frågan: Hur ska bildning och utbildning prioriteras och hur ska resurserna fördelas däremellan?
Under 2004 granskade Högskoleverket ämnet idé- och lärdomshistoria vid svenska universitet och högskolor. Detta som en del av den nationella kvalitetsgranskningen. I januari 2005 kom rapporten.
- Bedömargruppen har sett på vårt ämne både kvalitativt och kvantitativt och det känns bra att de bedömt det på ett positivt sätt, säger Stefan Widqvist, universitetsadjunkt i idéhistoria. Det gör att vi har på fötterna inför det framtida arbetet.
- Vi känner ett stort stöd från studenter och det, tillsammans med Högskoleverkets positiva bedömning av vårt arbete, stärker oss i övertygelsen att det vi gör är viktigt och av god kvalitet, säger Connny Mithander, universitetslektor på ämnet.
Högskoleverkets bedömargrupp lyfter i sin rapport fram lärarnas kompetens och studentinflytandet som mycket bra. Men också att lärarna idag har en orimlig arbetsbörda och att deras entusiasm inte matchas av någon motsvarande vision för ämnets framtid hos ledningen.
- Vår ambition har varit att bygga upp ett stabilt ämne och vi önskar mer stöd i denna process i framtiden, säger Stefan Widqvist.
- Vad fakulteten, ledningsgruppen och så vidare tycker om vårt ämne och det arbete som vi utför är oklart för oss, säger Conny Mithander. Vi hoppas dock att utvärderingen gör att universitetet uppmärksammar också så kallade småämnen och det arbete som utförs där.
- Universitetets medel och möjligheter är begränsade, säger dekanus Stephen Hwang. Detta gör att alla önskemål inte kan tillgodoses och alla ämnen kan inte heller ges möjligheten att växa sig stora och vara prioriterade.
Försöker samla ihop ämnen
Stephen Hwang påpekar också att universitetet försöker hjälpa de små ämnena och förbättra deras arbetssituation. Bland annat genom ett aktivt arbete med att samla flera små ämnen i en större gemenskap och miljö.
- Det leder till att de kan komma i kontakt med en livligare och större forskningsmiljö. För idéhistoria finns till exempel området kultur och gestaltning med delområdet kulturvetenskap. Där finns andra små och större ämnen som har liknande forskningstradition och problemställningar.
Men mer resurser och bättre arbetssituation är inte själva kärnfrågan menar de ansvariga på ämnet. Diskussionen måste lyftas högre än så. Karlstads universitet har av tradition prioriterat utbildningar vars examen leder till ett yrke som är gångbart på marknaden, menar Stefan Widqvist.
- Det är i sig inget fel i det, säger han, men relationen mellan utbildning och bildning blir skev och bildningens värde borde ges högre prioritet.
- Det är synd att just bildningsaspekten och det historiska perspektivet är så lite prioriterat vid universitetet, säger Conny Mithander. Dels eftersom många studenter har en stor bildningstörst, dels för att detta av tradition är en av de europeiska universitetens uppgifter.
- Bildning är en viktig uppgift för vårt universitet och detta har lyfts fram i många sammanhang inte minst i vår vision om universitetet, kommenterar Stephen Hwang. Idéhistoria är ett exempel på ämne som här spelar en viktig roll. Men det finns många andra ämnen som även de fyller ett bildningssyfte, såväl stora som små.
I utvärderingen finns också saker som är mindre bra. Bland annat lyfter bedömargruppen fram problemet med att allt för få studenter blir färdiga med sina studier i ämnet. Något som framför allt gäller på C-nivå och beror på flera faktorer, förklarar Conny Mithander.
- Dels är vårt ämne just ett bildningsämne där studenter inte ser en direkt karriärväg. Dels, och kanske viktigast, är dock att ämnet tidigare inte hade fil. kand.-rättigheter. Nu har vi det och hoppas och tror att vi kommer att attrahera fler studenter att gå vidare inom ämnet.
