Trots en stor ökning av intresset för hållbarhets- och klimatutbildning i skolorna saknas kunskap om kvaliteten, vilket skapar ett behov av att bedöma påverkan. Forskare från Karlstads universitet börjar i januari med ett 4 år långt internationellt projekt, IMP>ACT, där de ska skapa en bedömningsram för att mäta och bedöma effekterna av hållbarhets- och klimatutbildning
- Lärare vill bara det bästa för sina elever, men hur gör de rätt val, säger Daniel Olsson, forskare i biologididaktik vid Karlstads universitet. Hur vet de om en viss metod verkligen kommer att bygga upp sina elevers kompetens att agera och tänka annorlunda om klimatförändringar?
Möjligheterna för utbildning om hållbarhet och klimat är många sedan FN:s satsning på utbildning för hållbar utveckling. Utbildningsinstitutioner och andra organisationer har allt fler alternativ att välja mellan när det gäller pedagogiska metoder och verktyg som syftar till att öka medvetenheten om klimatförändringar och främja hållbara handlingar. Det är en positiv utveckling, men hur kan vi få bättre grepp om deras kvalitet undrar forskarna.
Horizon Europe har tilldelat projektmedel till ett europeiskt konsortium att bedriva forskning för att utveckla ett bedömningsramverk för att bättre kunna bedöma effekterna av hållbarhets- och klimatutbildning.
- Det är fantastiskt att våra ansträngningar har belönats och att vi nu kan engagera oss i detta, säger Boeve-de Pauw, universitetslektor i naturvetenskaplig utbildning vid Utrecht University's Freudenthal Institute
Projektmål
Målet med projektet är att utveckla en uppsättning bedömningsinstrument och metodologier som tillåter olika användare att kartlägga påverkan av hållbarhets- och klimatutbildning. Bedömning av effekterna av sådan utbildning är fortfarande i sin linda, vilket delvis beror på att frågor som rör klimat och hållbarhet är komplexa och går utöver standardtester. Det handlar om resultat som kunskap om möjligheter att agera, motivation att agera och självförtroende i sin egen påverkan och att ens agerande spelar roll för ett mer hållbart samhälle och för att stödja kampen mot klimatförändringar.
- Med resultaten från IMP>ACT kommer användare att kunna bedöma effekterna av hållbarhets- och klimatutbildning, säger Daniel Olsson.
Projektet består av flera faser, inklusive en teoretisk fas där forskarna tydligt definierar vilka kompetenser människor i olika åldrar och sammanhang bör ha för att kunna agera i frågor som rör hållbarhet och klimat och hur detta kan mätas och bedömas. En annan viktig fas består av sex fallstudier för att testa bedömningsramverket med olika användare. Under denna fas kommer organisationer som tillhandahåller hållbarhets- och klimatutbildning att bedöma utbildningens effekter med hjälp av de verktyg och metoder för bedömning som har utvecklats i projektet.
Magkänsla
Skolor och andra utbildningsorganisationer spelar en stor roll för att lösa klimatproblem, anser forskarna. De har en nyckelroll i att utbilda medborgare som är villiga och kapabla att bidra till en hållbar framtid.
- För att uppnå detta väljer utövare och beslutsfattare ofta nu utbildningsmaterial och aktiviteter baserat på sina magkänslor, säger Jelle Boeve-de Pauw. Det skulle vara bättre att göra de här viktiga valen även baserade på insikter från vetenskaplig forskning. Det är vår roll som forskare att se till att dessa insikter finns där.
Fakta:
Karlstads universitet medverkar i ett stort internationellt projekt som under ledning av Utrecht University har tilldelats en Horizon Europe-bidrag på 5 miljoner euro.
IMP>ACT-partners:
Utrecht University (Freudenthal Institute och U-Talent), Karlstad University, University of Vechta, University of Antwerp, Masaryk University, INVALSI: National Institute for the Evaluation of the Education and Training System, Centre for the promotion of science in Serbia, Håll Sverige Rent, DGHochN: German Society for Sustainability at Higher Education Institutions, Flemish Government: Sustainable Education Hub, Scouting Institute in Czech Republic.
- Läs mer på impactforaction.eu
