Hur skiljer sig nyhets- och informationsflödet hos medborgare i olika stadsdelar? I artikeln ”The Media day, revisited: rhythm, place and hyperlocal information environments” har Henrik Örnebring och Erika Hellekant-Rowe studerat sex områden i Karlstads kommun.
Om du trodde att papperstidningar och radio- och tv-nyheter vid fasta tider – även kallat traditionell media – var stendött behöver du tänka om. Det lever i allra högsta grad. Nytt är naturligtvis sociala medier som ligger som ett sammanhängande flöde där det man fångar upp under en dag diskuteras.
Idén till att studera människors förhållande till nyhetsflöden och information kom från en studie som genomförts i brittiska staden Leeds.
- Studien i Leeds beskrev staden, hur den har förändrats och hur mediesituationen ser ut, förklarar Erika Hellekant Rowe på Karlstads universitet. Vi blev nyfikna på om det gick att genomföra något liknande i Karlstad. I vår studie ville vi åt det hyperlokala – alltså det lokala som du har runt omkring dig i din vardag. Sex stadsdelar med olika socioekonomiska bakgrunder och traditioner i Karlstads kommun fick vara studiens grund.
Var det enkelt att föra över Leeds-studien till en medelstor svensk kommun?
- Både ja och nej, säger Henrik Örnebring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet. Leeds-studien genomfördes under flera år medan vår studie genomfördes under kortare tid och innehåller en intervjudel och en fokusgruppdel. Men vi har med sociala medier som var i sin linda när Leeds-studien genomfördes.
Hur har sociala medier påverkat sättet att snappa upp nyheter och information?
- Det är naturligtvis en stor skillnad före och efter dess intrång, säger Henrik Örnebring. Vår studie visar att människor spenderar mycket av sin tid som vanligt - lyssnar på Ekot på radion, tittar på Rapport och läser tidningen vid frukostbordet. Traditionell media är fortfarande väldigt viktigt för många människor. Det är vi som arbetar med sociala medier och på ett eller annat sätt har en professionell relation med dem som har en annan åsikt. För många är sociala medier ett flöde som läggs på den redan etablerade konsumtionen av tv, radio och tidningar.
- Det var inte så stora skillnader som jag trodde att det skulle vara, säger Erika Hellekant Rowe. Många av de tonåringar som var med i studien använder nyhetskanalerna även om det kanske inte är just papperstidningen.
En mediedag
Studien genomfördes genom att Henrik Örnebring och Erika Hellekant Rowe skapade en mediedag för deltagarna som i sin tur representerade Karlstads befolkningsstruktur – ålder, kön och etnicitet. Stadsdelarna valdes utefter dess representation - höghus, villor, utsikt över landsbygd och citykänsla med en blandning av kontor, affärer och lägenheter. Deltagarna fick ange vad som hände vid olika klockslag och beskriva hur deras mediekonsumtion såg ut. Först ur ett större perspektiv där nyheter och nyhetskanaler nämndes. Frågorna gick sedan över till det hyperlokala som inte alla deltagare hade reflekterat över att de konsumerade. Det visade sig att exempelvis lappar i trapphus med information och personen i kassan på Coop har betydelse för hur man tar till sig hyperlokal information och på så sätt får koll på sin närmsta omgivning.
- Leeds-studien genomfördes inte på det sättet så vi har en liten metodologisk innovation i vår studie, förklarar Henrik Örnebring. Vi tänkte mycket på hur vi skulle få till beskrivningen av rytm och vardag. Vi vill inte fråga vilka medier de använde utan snarare varifrån får de fick information. Då styrdes inte svaren så hårt. Det blev ett intressant sätt att arbeta på.
- Vi analyserade tidslinjerna och skapade en mediedag där vi försökte förstå vilka tider och platser som är knytpunkter för de här olika informationskällorna. I artikeln visualiserar vi mediedagen och kan se att vid frukostbordet är det morgontidningen som gäller, på arbetsplatsen pratar man om aktuella nyheter med sina kollegor och under promenaden med hunden så lyssnar många på poddar. Det vi kunde se är att det finns ett spännande flöde i resultatet.
Traditionell medias fortsatta styrka
Artikelns visuella delar visar tydligt att traditionell media fortfarande är otroligt stark. Den försvinner inte i första taget och att kalla den död är en överdrift. Rytmerna med tidning, radio och television är rutin i många människors liv. Sociala medier är något som pågår hela tiden med notiser och det går alltid att plocka upp telefonen om det blir tråkigt. Henrik Örnebring fann mycket i studien intressant.
- Flera av deltagarna sa att det känns naturligt och avslappnande att sitta tillsammans med familjen och exempelvis se på tv. Flödet i sociala medier känns stressigt och det är många som provar att stänga av. Då är det lätt att tänka tillbaka till 50-talet då tv sågs som ett främmande inslag som inte var varken bra eller nyttigt. Att familjen tittade på tv ansågs som destruktivt och något man inte skulle göra. Gå man ännu längre tillbaka när tryckta medier kom så ansågs det som farligt att läsa en bok. Framförallt kvinnor kunde påverkas till att få idéer och det tog bort det genuina som sång och lek. Jag föreställer mig att det görs en studie om femtio år där man pratar om en retroklon av Facebook-appen som används som avkoppling.
Fortsatt forskning i området
”The Media day, revisited: rhythm, place and hyperlocal information environments” har belyst delar som både Henrik Örnebring och Erika Hellekant Rowe skulle vilja undersöka närmare. Inte helt otippat finns sociala medier med som en intressant del.
- Facebook-grupper - flödet som finns där och hur de är organiserade tycker jag innehåller många intressanta saker att undersöka djupare, säger Erika Hellekant Rowe. Facebook-gruppen är central idag och betyder mycket för hur det hyperlokala sprids mellan människor.
