Hur utveckla musikbranschen?
2012-09-06Mattias och Nina Perez toner inledde en dag på Karlstad CCC om entreprenörskap och export i den värmlänska musikbranschen. De är lärare på Musikhögskolan Ingesund och nyss hemkomna från en turné i Australien där de spelat värmländsk folkmusik, ett talande exempel för dagens tema alltså.
Bakom arrangemanget stod interregprojektet "Roockie to Whiz", där Karlstads universitet är en av finansiärerna. De organisationer som jobbar med rådgivning eller stöttning av entreprenörer och företagare hade samlats för att diskutera musikbranschen.
- En del av "Rockie to Whiz" är den nya låtskrivarkursen på universitet, där utbildar vi framtidens musikentreprenörer. Det är en viktig del för att få igång utvecklingen, berättade Anna Damm som är projektledare för interegprojektet.
Stå på flera ben
Carl Utbult är lärare på kursen och även själv en framgångsrik låtskrivare. Han förklarade mer om upplägget som fått 160 sökande till 25 platser.
- Poängen är att man som låtskrivare måste förstå vikten av att bygga nätverk och att man behöver stå på flera ben. Det finns inga garantier för att dina låtar kommer ut och blir framgångsrika.
Många debattörer
Förmiddagen avslutades med en månghövdad paneldebatt med representanter från lokala och nationella organisationer, musiker, entreprenörer, politiker och tjänstemän. Frågan att diskutera: hur sätter vi igång utvecklingen av musikbranschen i Värmland?
- Musikbranschen består av små företag jämfört med många andra exportbranscher, men egentligen är förutsättningarna lika. Vi borde ställa samma fråga som om vi ska öka exporten av järnmalm – har vi råvaran som kan förädlas, sa Niclas Stenholm från musikbolaget Gravitation.
Rektor Åsa Bergenheim var inte sen att fylla i.
- Professionalisering är otroligt viktigt. Vi har mycket på g för det på universitetet. Vi skulle gärna utbilda personer som är både konstnärer och entreprenörer, men de är nog väldigt få. Jag tror istället att man kan utbilda exempelvis marknadsförare, projektledare, marknadsförare med musikbranschen som nisch.
Bransch som alla andra
Regionrådet Catharina Segersten-Larsson betonade att anslagsgivarna måste ha respekt för musikbranschen och samtidigt bedöma den som vilken annan bransch som helst.
- Många vet att musik är en bra exportprodukt. Det borde vara lika naturligt att supporta den som andra produkter från andra branscher. Samtidigt måste man våga utvärdera och se vilka projekt som är värda att satsa vidare på.
Universitetet centralt
Flera paneldeltagare betonade universitetet och Musikhögskolan Ingesund betydelse. Centerpartiets riksdagsledamot Erik A Andersson var en av dem.
- Universitetet är drivkraften. Fortsatt stöttning i nästa forsknings- och innovationsproposition är helt centralt för att skapa utveckling i Värmland - och därmed även i musikbranschen.
Nytt kluster?
Publiken spelade in svårigheterna att inledningsvis få ekonomiskt stöd för en musikentreprenör, behovet av att mötas och nätverka – lyfta fram de värmlänska framgångsexemplen på någon form av mötesplats.
Per Inge Lidén, kommunalråd i Karlstad för miljöpartiet satt i panelen och lyfte fram tanken om ett musikkluster som en sådan mötesplats. Åsa Bergenheim tog taktpinnen och avslutade panelsamtalet.
- Jag ordnar gärna ett första mötet om ett musikkluster.



