Hur ska fisken nå fram?
2003-06-12I reglerade vattendrag kommer fisken inte upp till sina lekplatser utan hjälp. I Emån i Småland pågår ett försök med bäckar som tillåter fisken att simma förbi kraftverksdammarna. Professor Larry Greenberg och doktoranden Olle Calles vid Karlstads universitet håller i projektet.
Forskningsprojektet påbörjades år 2000 då två fiskvägar förbi kraftverksdammar byggdes. Nu går forskningen in i etapp två och forskarlaget får tre miljoner kronor till projektet av Elforsk, Svenska elföretagens forsknings- och utvecklings AB. Larry Greenberg och Olle Calles studerar hur fiskarna beter sig och hur det fungerar att kringgå kraftverken.
Jan Forsberg, även han forskare vid Karlstads universitet, undersöker hur strömförhållandena ser ut kring kraftverken och Marianne Löwgren vid Linköpings universitet studerar de samhällsekonomiska aspekterna i projektet, där man väger kostnader för fiskvägarna och förlusten i kraft för energibolagen mot samhällsintressen som inkomster från fisketurism. Andra som är med och betalar forskningen är Fiskeriverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten.
Forskarlaget studerar öring, lax och andra fiskarter för att se hur de använder vägar förbi kraftstationerna. Tidigare har man arbetat med fisktrappor, men det har varit en hel del problem med dessa. Därför provar forskarna nu en annan lösning; man har grävt bäckar som slingrar sig förbi kraftstationerna.
– Det har gått upp öring och lax, men också andra arter som färna och vimma. Fisken har använt bäcken. Nu kommer de fem mil uppför Emån, tidigare var det stopp efter tre mil. Vårt projekt är den första vetenskapliga utvärderingen av fiskvägar förbi kraftstationer, säger professor Larry Greenberg.
– Hittills ser det lovande ut. Det kommer upp fisk för att leka, och vi ser att de reproducerar sig.
Men ett problem som forskarna nu ska grunna på är hur man får all lax och öring att finna vägen tillbaka till havet.
– Deras instinkt är att följa strömmen där den är som starkast. Och då hamnar de ju i turbinerna. Frågan vi får jobba med är hur man kan åtgärda det, säger Larry Greenberg.
Forskarlaget följer fiskarna med hjälp av radiosändare. Mycket små sändare placeras i magen på fisken och sedan registreras deras vandring ut i havet.
Projektet är tänkt att löpa fram till 2005. Beroende på resultat och finansiering kan det bli tal om en tredje etapp.