Hur ska älgarna ta sig över vägen?

Viltstängsel skapar problem – för viltet. Deras naturliga rörelsemönster hindras, vilket bland annat påverkar årstidsvandringar och spridning av ungdjur. Är så kallade viltbroar lösningen? Detta ska Karlstads universitet tillsammans med Vägverket undersöka. Forskarna ska göra studier kring Sveriges första viltbro, i syfte att få bättre kunskap om hur viltet använder bron och vilka effekter den ger för såväl trafikanter som vilt. Forskarna kommer bland annat att förse tio älgar med radiosändare och bevaka viltbron med hjälp av videoteknik.

Viltstängsel byggs för att undvika trafikolyckor – dels för att skydda trafikanter, dels för att skydda viltet. Dessvärre fungerar inte alltid viltstängsel. Ibland kommer vilt ändå ut på motorvägen – en älg kan forcera stängslet – och allvarliga trafikolyckor uppstår. Dessutom fungerar viltstängsel, som sätts upp långa sträckor, som barriärer för älg- och rådjurspopulationerna. Per Widén, docent i biologi vid Karlstads universitet, är projektledare för utvärderingen av viltbron.
– Långa viltstängsel påverkar hur djuren kan röra sig och det kan bland annat leda till att mindre grupper av djur isoleras, säger han. I sådana små grupper uppstår lätt sned köns- och åldersfördelning, eftersom slumpen får så stor inverkan. Vidare skärs deras naturliga vandringar mellan vinter- och sommarområden av. Särskilt tydligt blir detta vid E6:an utefter västkusten, där en smal kustremsa avgränsas från inlandet. Därför är det viktigt att skapa möjligheter för djuren att i lugn och ro passera vägen.

I ett fyra år långt forskningsprojekt ska forskare från Karlstads universitet och biologer från Vägverket studera Sveriges första viltbro, som finns norr om Uddevalla. Man kommer till exempel att spåra de djur som rör sig vid viltbron och filma de som passerar den. Då kan man se vilka djur som nyttjar passagen över motorvägen, hur dessa beter sig och vilka som eventuellt tvekar inför att gå ut på bron. Men för att även kunna se hur bron påverkar viltpopulationerna i ett större geografiskt området kommer man dessutom att förse tio älgar med radiosändare. Genom detta hoppas man kunna se hur dessa djur rör sig i förhållande till motorvägen och viltbron.
Arbetet vid viltbron har redan börjat. Mattias Olsson är doktorand i biologi och har ägnat sig åt att spåra på viltbron sedan den invigdes i maj 2000. Totalt har han dokumenterat ungefär 50 älgpassager och 60 rådjurspassager.

Från Vägverkets sida hoppas man att projektet ska ge bra underlag för den fortsatta utbyggnaden av E6:an norrut, där ytterligare viltpassager planeras, och andra större vägutbyggnader i landet.
– Vi behöver få bättre kunskaper om hur främst älg och rådjur utnyttjar viltpassagerna. Först då kan vi utforma passager på ett sätt som är biologiskt riktigt och ekonomiskt rimligt, säger Mats Lindqvist, biolog vid Vägverket Region Väst. Arbetet med att underlätta för djuren ligger helt i linje med Vägverkets ambitioner att så långt det är möjligt minska vägarnas inverkan på naturmiljön, säger han.