Allt oftare ställs olika behandlingar och läkemedel mot en begränsad budget inom sjukvården. Hur mycket pengar bör samhället lägga på insatser för bättre hälsa och längre liv ? Svaret på den frågan hoppas forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Karlstads universitet kunna bidra med genom att undersöka hur stor svenskarnas betalningsvilja är.
Ett sätt att mäta kostnadseffektiviteten för olika behandlingar och läkemedel är att se hur stor kostnaden blir för ett år med fullgod hälsa - en "Qaly". Men hur mycket en behandling eller ett läkemedel får kosta per "Qaly" innan det anses som ineffektivt, finns mycket begränsad kunskap om.
Den svenska sjukvården förbrukar idag ungefär 9,5 procent av BNP(bruttonationalprodukten). Ett allt vanligare sätt att fatta beslut är att bedöma kostnadseffektiviteten av ett läkemedel eller en behandling baserat på hälsoekonomiska utvärderingar. Tydligast är detta för Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämndens beslut om subventionering av läkemedel. Men även Socialstyrelsen tar med hälsoekonomiska underlag när de arbetar fram nationella riktlinjer för exempelvis cancervård. Hälsoekonomiska utvärderingar ställer vanligen kostnaden för en åtgärd i relation till hur många kvalitetsjusterade levnadsår som åtgärden ger.
Riktlinjer på gång i Norge
Frågan är intressant inte bara i Sverige. I Norge föreslog nyligen Hälsodirektoratet en maxsubvention på 600 000 norska skattekronor för läkemedel som ger en patient "fullgod hälsa" under ett år. I Sverige finns ännu inga riktlinjer, endast inofficiella "tumregler" som Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden hänvisar till. De informella riktlinjerna, som grundar sig på två små, gamla svenska studier om betalningsviljan för en "Qaly", ligger på mellan 450 000 och 655 000 svenska skattekronor.
- Det här är svåra frågor att ta ställning till. Vi har idag för lite kunskap och underlaget grundar sig på små, gamla studier. För att hälsoekonomiska underlag ska fungera bättre i rekommendationer om läkemedel och behandlingar, krävs nytt underlag som visar vad som är att betrakta som kostnadseffektivt. Vi hoppas kunna bidra till det genom vår forskning, säger projektledare Mikael Svensson, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Karlstads universitet.
Nya metoder - ny kunskap
I projektet kommer forskarna att göra nya värderingsstudier och undersöka samhällets betalningsvilja för ett kvalitetsjusterat levnadsår. Studien tar sin utgångspunkt i senare års stora metodframsteg vad gäller värdering av hälsa inom området som kallas experimentell ekonomi samt statistisk analys av sådana data. Värderingar kommer att baseras på val som görs av ett representativt urval av befolkningen. Studien kommer att omfatta flera tusen individer. Projektet pågår från 2012 - 2014 och finansieras med drygt 2 miljoner kronor av FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
