Hur begreppen ras och rasism används i online-baserade samtal och diskussioner
2019-11-14Forskarna Tobias Hübinette och Peter Wikström vid Karlstads universitet beviljas 3,9 miljoner kronor för forskningsprojektet ”Det svenska r-ordet: Användningar av och förhandlingar om termerna ras och rasism i samtida svensk internet- och sociala medier-baserad kommunikation”. Projekttiden beräknas till fyra år.
- Vi vill komma åt olika aspekter på hur ras och rasism förstås i olika kontexter där personer med olika bakgrunder använder de här begreppen. Det handlar exempelvis om vad användningen av begreppen ras och rasism får för konsekvenser i ett samtal och om det ges några definitioner av begreppen, säger Peter Wikström.
- Det är ett forskningsprojekt som ingår i en specialsatsning på forskning om rasism och diskriminering, förklarar Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik och lärare i interkulturella studier och svenska som andraspråk vid Karlstads universitet. Det är andra gången som en sådan utlysning äger rum från Vetenskapsrådets sida och det handlar om en satsning som den nuvarande regeringen står bakom. Forskningsprojektet är tänkt att hålla på i fyra år på halvtid för oss båda.
Hur kommer ni att gå till väga i forskningsprojektet?
- När utlysningen publicerades funderade vi på vilka kombinerade kompetenser vi har och hur vi kunde slå samman dem till ett forskningsprojekt, förklarar Peter Wikström, doktor i engelska med språkvetenskaplig inriktning som för närvarande arbetar som postdoktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Tobias har då en stor teoretisk och historisk kunskap inom området ras och rasism och jag själv kommer in som en sociala medier-forskare.
Vi kommer att undersöka hur begreppen ras och rasism kommer i spel i online-baserad diskurs, alltså i språkbruk, samtal och debatter som sker online, och i vilka olika former det sker. Vår tanke är att vi delar upp det i flera empiriska delstudier där vi tittar på kommunikation på plattformar som Twitter, Facebook och även i kommentarsfält i olika online-medier liksom på material från debattforumet Flashback. Vi vill komma åt olika aspekter på hur ras och rasism förstås i olika kontexter där personer med olika bakgrunder använder de här begreppen. Det handlar exempelvis om vad användningen av begreppen ras och rasism får för konsekvenser i ett samtal och om det ges några definitioner av begreppen.
I ett längre perspektiv, vad hoppas ni att er forskning kommer att bidra till?
- Frågor om ras är ju något som har blivit väldigt aktuellt i Sverige under de senaste 10-15 åren, säger Tobias Hübinette. De här frågorna har verkligen hamnat på den politiska agendan och kopplas till migration, integration, diskriminering, segregering och olika uttryck för rasism. Det är dock svårt att säga vad just vårt forskningsprojekt skulle kunna bidra med till allt det här som händer just nu, men förhoppningsvis ska vi kunna säga någonting om vad svensktalande egentligen menar när de använder sig av de här väldigt omstridda termerna som det närmast oavbrutet debatteras om.
- Något vi vill försöka förstå är att de här begreppen, kontroversiella som de är, förekommer ganska frekvent i den offentliga debatten just nu, utvecklar Peter Wikström. Det har skrivits mycket om det akademiskt för att på olika sätt utröna vad rasism är och för att förstå olika former av och uttryck för rasism på en teoretisk nivå, men inte så mycket vad språkbrukare i gemen egentligen menar med termerna. Det har med andra ord inte gjorts särskilt mycket forskning om hur vanligt folk uppfattar och förstår termerna ras och rasism så där kommer vi då åt en lucka i forskningen. Jag tror därför att vårt forskningsprojekt kommer att kunna bidra med nya perspektiv på och förståelser för vad vanliga människor som deltar i den polariserade debatten egentligen menar med dessa begrepp och hur de själva förstår dem.
Ämnet är kontroversiellt, varför?
- Sverige har en specifik och unik relation till frågor som rör ras – det handlar om en svensk historia som har ägt rum inom en svensk kontext, säger Tobias Hübinette. Denna svenska historia och kontext skiljer sig från USA, Tyskland, Norge eller vilket annat land det nu kan vara. Jag skulle vilja påstå att det är vanligt att när vi pratar om frågor som rör ras och rasism så tänker vi ofta på saker som har hänt, eller händer idag, i andra länder. Vårt forskningsprojekt handlar då om att i stället enbart ha fokus på hur svenskar ser på ras och rasism.
Exempelvis tycker nog många svenskar att människor ibland annat USA och England är mer eller mindre rasister då de ju pratar mycket och öppet om ras. Det är inte minst den inställningen som avspeglar den specifika svenska inställningen till ras och som gör att vi skiljer oss åt från andra länder. Liknande tendenser finns visserligen även i de övriga nordiska länderna men de är mycket starkare just i Sverige. Så det står med andra ord klart att frågor om ras och rasism är mycket kontroversiella i dagens Sverige.
Varför det är så är det väl ingen som egentligen vet med säkerhet eller har undersökt på djupet ännu. Det finns dock de som hävdar att vår tids syn på frågor om ras och rasism går tillbaka till det svenska 1900-talet och framförallt till 1960- och 70-talen. Då byggde Sverige upp en unik relation till det som då kallades Tredje världen. Svenskarna omformulerade i grunden hur de såg på världen, och framför allt på den icke-europeiska, icke-vita och icke-västerländska världen och människorna som lever där. Detta skedde inte på samma genomgripande sätt i andra västländer. Innan dess var vi ju dock omvänt snarare bäst i klassen, det vill säga vi pratade väldigt mycket om ras just i Sverige fram tills 1960-talet, och mer här än i andra länder innan denna omsvängning ägde rum som gör att vi idag skiljer åt oss från andra länder i synen på ras och rasism.