Hur arv och miljö samspelar för att göra personer mer eller mindre mottagliga för psykisk ohälsa

Antalet personer som söker hjälp för psykisk ohälsa ökar i alla åldrar, vilket innebär en enorm belastning för samhället och ekonomin och inte minst för de drabbade och deras familjer. Idag finns stora hinder för förbättrad förebyggande och behandling av psykiska sjukdomar beroende på bland annat:

• Bristande kunskap om faktorer som gör en individ mottaglig eller motståndskraftig mot psykisk ohälsa i utsatta livsstadier.
• Luckor i molekylär och neurobiologisk förståelse av mentala tillstånd, och hur de formas av genetiska och miljömässiga risker och skyddande faktorer.
• Otillräcklig kunskap bland sjukvårdspersonal och allmänhet inom ovanstående områden.

Projektet ”Building Resilience against Mental illness during Endocrine-sensitive life stages” (RE-MEND) tar itu med dessa hinder genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt som är unikt på flera sätt:

- Projektet RE-MEND fokuserar på fyra kritiska faser i livet där en individs mottaglighet för psykisk ohälsa ökar och starkt påverkas av förändringar i endokrina signaler, nämligen under foster och spädbarnstid, pubertet, graviditet och övergång till äldre ålder, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och projektledare för SELMA-studien.

• RE-MEND innefattar data från stora populationsbaserade longitudinella kohortstudier (bland annat SELMA) som möjliggör upptäckt av biologiska risk- och skyddsfaktorer som påverkar mentala tillstånd i befolkningen i endokrinkänsliga livsstadier.
   
• RE-MEND kopplar samman epidemiologiska med experimentella studier i cell och djurmodeller för att fastställa mer kausativa kopplingar och ökad mekanistisk förståelse av samband identifierade i epidemiologiska data.
   
• RE-MEND använder avancerad biostatistik, såväl som maskininlärning och artificiell intelligens för statistisk modellering för upptäckt av nya biomarkörer som kan användas vid behandling.

- Om vi förstår hur en individs arv och miljö samspelar för att göra en person mer eller mindre mottaglig för psykisk ohälsa så kan vi också arbeta förebyggande, säger Joëlle Rüegg, professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet och projektets koordinator.

SELMA-studien

Inom SELMA-studien kommer forskarna att studera hur miljöfaktorer och genetik under fostertid interagerar med betydelse för olika neurologiska hälsoutfall hos barn vid 2,5, 7 och 14 års ålder. Miljöfaktorer i fokus är bland annat hormonstörande kemikalier och mammans diet/nutrition under graviditeten.

Hälsoutfall som studeras är språkutveckling, kognitiv förmåga, beteende och vissa neuropsykiatriska tillstånd under barndom upp till puberteten. Vidare ska forskarna studera om epigenetiska faktorer (DNA-metylering) hos barn vid 7 och 14 års ålder kan förklara samband mellan tidig miljöexponering och hälsoutfall hos barn.

- Med det stora datamaterial som finns inom SELMA, har vi möjligheter att belysa den mycket viktiga frågan hur miljön interagerar med vårt genetiska arv och om epigenetiska faktorer kan förklara de samband vi bland annat har visat inom området, säger Carl-Gustaf Bornehag.

Korta fakta om RE-MEND

Projektets varaktighet: 5 år, med start 1 december 2022
EU-finansiering: Totalt 10,4 miljoner euro (från forsknings- och innovationsprogrammet Horizon Europe), Karlstads universitet; omkring 1 miljon Euro.
Konsortium: 15 partners: Uppsala universitet, Karlstads universitet, Universität zu Köln (Tyskland), Karolinska Institutet, Umeå universitet, Stockholms universitet, Università degli Studi di Milano (Italien), Universität Bielefeld (Tyskland), Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York (USA), Max Planck für Psychiatrie (Tyskland), Fondazione Telethon (Italien), University of Rochester School of Medicine and Dentistry (USA), Vetenskap och allmänhet, Helsingfors Universitet, International Centre for Diarrhoeal Disease Research