Riksrevisionen har granskat hur anslagen till grundutbildning används vid tre av landets lärosäten. Karlstads universitet är ett av lärosätena och idag har rapporten publicerats. Slutsatsen är att den högre utbildningen kan utveckla sin verksamhetsstyrning.
Riksrevisionen har tittat närmare på ekonomisk styrning och uppföljnig vid universiteten i Karlstad, Göteborg och Umeå. I rapporten utgår man från debatten om att den svenska högre utbildningen under lång tid fått anslagen urholkade. Samtidigt finns signaler om att lärosätenas styrning och uppföljning är dåligt utvecklad. Med rapporten vill Riksrevisionen beskriva hur situationen ser ut för enskilda ämnen och hur styrningen av verksamheten fungerar.
- I rapporten gör Riksrevisionen iakttagelser. Det här är alltså ingen rapport som kritiserar eller ställer krav på åtgärder. Ganska naturligt så har man för Karlstads del hittat både områden där vi har bra system för styrning och uppföljning och områden som vi behöver utveckla, säger universitetsdirektör Anne-Christine Larsson.
Balansgång
Riksrevisionen pekar bland annat på att universitetet har genomfört flera åtgärder för att få ett system som är lätt att följa och fungerar effektivt. Överlag menar rapportskrivarna att uppföljning och styrning på ämnes- och avdelningsnivå fungerar bra. Men i rapportens lyfts också fram att ledningens inblandning i uppföljningen är liten och att det därför kan bli svårt att fatta underbyggda beslut för hela lärosätet.
- Inom högskolan används ofta en decentraliserad beslutsordning. Konsekvensen blir att besluten fattas nära verksamheten och det är också på den nivån som mycket av uppföljning sker. Samtidigt måste man balansera beslutsmandat och uppföljning så att även ledning och styrelse ska kunna fatta underbyggda beslut. Man kan säga att det är problematiken i den balansgången som rapporten tar upp.
Jämför ämnen
Riksrevisionen har även gjort en fallstudie vid alla granskade lärosäten av hur anslagen används för tre ämnen; spanska, sociologi och fysik. Det visar sig att ämnena har svårt att täcka alla utgifter med sina inkomster. Resultatet är stora skillnader i lärosätenas tillförda medel per student och i antalet lärarledda undervisningstimmar.
- Överlag är det svårt att täcka kostnaderna. Det gäller inte bara Karlstad, utan hela landet. Självklart kan det få konsekvenser för undervisningen, säger Anne-Christine Larsson.
Vad kan vi göra åt det?
- Det har länge pratats om att den så kallade studentpengen har urholkats. Att få mer jämförbara siffror i vår uppföljning är viktigt för att visa på hur det ser ut för olika ämnen. Får vi ett bra system är det klart att vi kan få bättre gehör hos politikerna också.
Riksrevisionen är klar med sin granskning, men för Karlstads universitet väntar ett arbete med att utveckla systemet för styrning och uppföljning. Det var redan planerat innan Riksrevisionens rapport skrevs.
- Uppföljningssystemet utvärderas kontinuerligt. Nu arbetar vi med att införa så kallade nyckeltal. Det skulle innebära att olika delar av verksamheten kan jämföras och följas upp på ett bättre sätt.
