När höjs studiemedlen? Hur ska vi studenterna kunna påverka universitetet när kårobligatoriet tas bort? Hur ska vi få kontakt med arbetsmarknaden?
Studenterna var laddade med frågor då de mötte fem riksdagsledamöter från Värmland. Politikerna hade en del svar - men bollade mycket tillbaka till studenterna själva.
Förra veckan var Undénsalen i hus 11 fylld till sista plats. Studenter som läser statsvetenskap blandades med representanter från Studentkåren och andra intresserade. Här var också rektor Kerstin Norén. Gästerna som väckte detta intresse var de värmländska riksdagsledamöterna: Jan-Evert Rådhström (m), Anne-Marie Wallouch (v), Berit Högman (s), Erik A Eriksson (c) och Dan Kihlström (kd). De kom i sällskap med riksdagens talman Per Westerberg.
Första frågan handlade om studiemedel.
- När kommer höjningen av studiemedlen som ni pratade om före valet? Det var därför jag röstade på er i alliansen.
- Den nya regeringen har inte haft möjlighet att arbeta så lång tid än. Vi började med de allra högst prioriterade frågorna, jobben bland annat. Du får vänta lite, sa Dan Kihlström, vänligt men bestämt, och fick medhåll av allianskollegan Jan-Evert Rådhström.
- Studiemedelsfrågan var inte med i det dokument vi i alliansen gick till val på. Det är en viktigt fråga, men, ja, du får vänta lite, sa han.
Önskemålet med på listan
Erik A Eriksson berättade att regeringen har fått ihop ett överskott och att det nu finns en lång önskelista att beta av. På listan står också förbättrade ekonomiska möjligheter för just studenterna.
- Men jag vet också att många studenter vill ha chansen att kunna arbeta också, sa han och menade att det vore bra med ett högre tak för hur mycket studenter får tjäna innan det påverkar studiemedlen.
Anne-Marie Wallouch däremot var orolig att det blir för mycket om studenterna både ska studera och dessutom måste arbeta för sin försörjning. Det kunde avskräcka folk från att läsa vidare. Och hon fick stöd av Berit Högman:
- Vi vet ju dessutom av undersökningar gjorda här på Karlstads universitet att ni studenter är flitiga. Många lägger mycket tid på sina studier. Därför är det viktigt med en höjning av studiemedlen, sa hon.
Vad händer med kåren?
En annan fråga handlade om kårobligatoriet, det vill säga att alla studenter måste betala en medlemsavgift till studentkåren. Den nya regeringen har signalerat att den vill ta bort den automatiska anslutningen till kåren. Hur ska det fungera med inflytande för studenter om inte alla är med i studentkåren? undrade en student.
- Demokrati ska skapas underifrån. Det blir lätt för mycket ovanifrån. Studenterna måste finna en fungerande form för inflytande och demokrati. Det kan inte vara byggt på tvång, svarade Erik A Eriksson.
Talmannen Per Westerberg passade på att skjuta in en kort lektion i riksdagsarbete. Det blir inget beslut utan en ordentlig diskussion först.
En student påpekade att det är många studenter med honom som välkomnar ett avskaffande av kårobligatoriet, och frågade när det kan ske?
- Det finns inget tidschema satt, svarade Per Westerberg.
Praktik viktig fråga
Och så gick frågestunden över till arbetsmarknaden.
- Jag känner en oro för att få jobb. Visserligen jobbar universitetet för att vi ska få lite mer arbetsmarknadsanknytning under studietiden. Men vad kan ni politiker göra på en nationell nivå? undrade en student.
- Sök och ligg på! Det kommer att finnas jättemycket jobb inom förvaltningen i landsting och kommuner när pensionsavgångarna kommer, uppmanade Berit Högman.
Per Westerberg drog ett exempel från Jönköping där det fungerar bra med praktikplatser för studenterna.
- Men jag tror att man inte ska se en lösning för hela landet. Det är fritt för universiteten att skapa egna modeller. Och framförallt: all visdom sitter inte i riksdagshuset!
