Högskolor går back med 800 miljoner

Huvudförklaringen till minusresultaten är att anslagen inte ökar i samma takt som antalet studenter. Det innebär att lärosätena inte får betalt för alla studenter de utbildar. Det kärva ekonomiska läget har också påverkat forskningsfinansieringen negativt. Dessa båda faktorer tillsammans innebär att kostnaderna har stigit något snabbare än intäkterna.

Svårare få plats
Totalt räknar lärosätena med att antalet studenter ökar med knappt en halv procent 2004 jämfört med 2003. Det är en snabb nedväxling från ungefär fyra procent per år under senaste fem åren, från 245 500 år 1998 till 299 700 år 2003. För studenter som söker till högskolan innebär åtstramningen att det blir svårare att få plats. För att hålla tillbaka utbildningsvolymen tvingas de flesta lärosätena att dra ner på antalet nybörjare, trots köer av sökande till många utbildningar. Inbromsningen sker samtidigt som antalet sökande ökar och sannolikt kommer att fortsätta öka eftersom årskullarna nu växer snabbt. Fram till år 2010 ökar antalet 20-åringar med trettio procent.

Stor överproduktion
Alla lärosäten utom tre: Uppsala universitet, Umeå universitet och Blekinge tekniska högskola, räknar med att utbildningsvolymen, antalet helårsstudenter och antalet helårsprestationer, kommer att överstiga det så kallade takbeloppet, det vill säga det högsta belopp som riksdagen har avsatt för ersättning till respektive lärosäte, för år 2004. Totalt pekar lärosätenas prognoser på en produktion över takbeloppet som ligger nära fem procent. Det innebär en överproduktion värd cirka 750 miljoner kronor. Av överproduktion kan runt 170 miljoner kronor finansieras av oförbrukade anslag för tidigare år, men nära 600 miljoner kronor förblir ofinansierade.
De oförbrukade anslagen från tidigare år är också förklaringen till att några lärosäten visar prognoser som pekar mot att utbildningsvolymen kommer att överstiga takbeloppet för år 2004 med tio procent eller mer.

Minus för natur och teknik
Utbildningsvolymen inom naturvetenskap och teknik som har haft hög prioritet under de senaste 10–15 åren går mot den allmänna trenden. Antalet helårsstudenter inom dessa båda områden bedöms minska med cirka 4 procent jämfört med år 2003.

Se analys och tabell på Högskoleverkets hemsida

Artikeln är baserad på ett pressmeddelande från Högskoleverket.