Högskoledags för babyboomens barn

Läsåret 2002/03 innebar en ny toppnotering för antalet nybörjare vid universitet och högskolor - 83 300. Andelen kvinnor som studerar vid universitet och högskolor är 60 procent, andelen män 40 procent. Den ojämna könsfördelningen är något Sverige delar med flertalet europeiska länder och länder i den industrialiserade världen.

Däremot ser åldersspridningen annorlunda ut i Sverige i jämförelse med många andra länder. Hälften av alla som studerar vid universitet och högskolor här är över 25 år och nästan hälften av nybörjarna är över 25 år. I flertalet andra länder är studenter inte mer än något år över 20 när de börjar studera.

Snedrekryteringen har minskat
Tillgängligheten och utbyggnaden har inneburit en breddad rekrytering. På tio år har andelen studenter från arbetarhem ökat från 17 till 23 procent av alla nybörjare. Antalsmässigt handlar det nästan om en fördubbling av antalet studenter från arbetarhem. Det betyder att den sociala snedrekryteringen har minskat, även om det fortfarande är stor skillnad i övergången till högre utbildning mellan olika sociala skikt. Bland dem som har tjänstemannabakgrund är andelen cirka 70 procent. Bland dem med arbetarbakgrund är andelen knappt 30 procent.

Även när det gäller studenter med utländsk bakgrund har andelen ökat under de senaste åren. Läsåret 2002/2003 var andelen studenter med utländsk bakgrund, personer med två föräldrar födda utomlands, 14 procent.

Trycket på högre utbildning ökar
Trycket på den högre utbildningen kommer att öka. Det är de stora årskullarna födda från 1985 och framåt som börjar komma i den ålder när högskolestudier är aktuella. Fram till 2010 växer antalet 20-åringar med 30 procent, vilket betyder att det krävs en relativt stor kapacitetsutbyggnad om inte möjligheterna att fortsätta till universitet och högskolor ska minska.
Vid oförändrad kapacitet att ta emot nya studenter kommer den andel som får möjlighet att börja studera i högre utbildning att minska från knappt 50 procent idag till runt 40 procent om sju, åtta år.
Koncentration, profilering och samverkan vid universitet och högskolor kommer att behövas i framtiden, enligt Högskoleverket.

Redan nu behövs fler utbildningsplatser för exempelvis läkare och lärare för att klara den framtida personalförsörjningen inom vård och skola.

Hela Årsrapporten finns tillgänglig på Högskoleverkets hemsida.

Artikeln är baserad på ett pressmeddelande från Högskoleverket.