Duktiga doktorander, nya grepp på grundutbildningen och en gästprofessor är några ingredienser som gör att ämnet historia vid Karlstads universitet får bra betyg av Högskoleverkets granskare.
– Det är roligt att vi får så gott betyg av granskningsgruppen. Vi står oss bra i konkurrensen med andra lärosäten. Bland annat tycker man att vi har utvecklat undervisningsmetoderna i grundutbildningen på ett föredömligt sätt, säger professor Sune Åkerman.
Studenterna läser i fasta studiegrupper, arbetar med frågor och redovisar sina svar i diskussionsprotokoll. Vid behov får de hjälp av lärare i ämnet.
Enligt Högskoleverkets granskare spelar Sune Åkerman en viktig roll i att ämnet utvecklas så positivt vid universitetet. Han är bosatt i Göteborg, och är sedan två och ett halvt år tillbaka knuten som gästprofessor på 30 procent till Karlstads universitet.
Han ser sig själv som en länk i universitetets arbete att få en professor på heltid knuten till ämnet. Även en lektor till bör rekryteras, det tycker både Högskoleverkets granskargrupp och Sune Åkerman.
– Vi har lyckats få igång den förberedande forskningen. Vi har fem doktorander som arbetar mycket energiskt och vi hoppas att vi även ska få bli ett forskarutbildningsämne. Inget annat universitet i Norden saknar forskarutbildning i ett så centralt ämne. De andra nya universiteten, Växjö och Örebro har bättre forskningsresurser än vi, säger han.
På minussidan antecknar Högskoleverket att det råder en ojämn könsfördelning på ämnet. De flesta studenter i grundutbildningen på A och B-nivå är kvinnor, medan de flesta doktorander och lärare är män. Verkets granskare vill också att de som undervisar verkligen får tid att forska.
Ämnet historia får beröm för sitt internationella samarbete, bland annat har man många kontakter med forskarkollegor i Norge, och för sitt samarbete med andra ämnen. Det senare ser man exempel på i projektet "Värmländsk identitet". Där samarbetar forskare och forskarstuderande från många olika ämnen: kulturgeografi, konstvetenskap, arkeologi, litteraturvetenskap och historia.
– Det handlar om hur den värmländska identiteten förändras, hur vi människor uppfattar vårt landskap. Projektet är ett sätt att ge regionen någonting tillbaka, säger Sune Åkerman.
Projektet genererar också en bok som presenteras på bokmässan i Göteborg i september. Titeln är "Vad är värmländskt?"
Historia är ett ämne som har god tillströmning av studenter och är ett av de största ämnena vid universitetet. Ämnet ligger på fjärde plats inom universitetet om man mäter antalet magisteruppsatser de senaste fem åren. Trots små resurser lyckas lärarna få till en utbildning som får gott betyg. Forskningen, däremot, har fått stå tillbaka på grund av brist på pengar.
Martin Stolare, studierektor för ämnet, var den första att disputera vid ämnet. Det gjorde han den 15 mars med avhandlingen "Kultur och natur – Moderniseringskritiska rörelser i Sverige 1900-1920".
