Det är många hinder i vägen för invandrare och skidåkning. Det visar en nyligen utkommen rapport vid Karlstads universitet. Olika sätt att se på naturen samt ekonomiska och kulturella skillnader gör skidåkning till något ovanligt bland invandrargrupper från utomnordiska länder.
Utgångspunkten för rapporten om invandrare och skidåkning är att det inte finns någon undersökning som visar hur vanligt det är att dessa åker skidor. Allt pekar dock på att det inte är vanligt, framförallt gäller det invandrare från utomnordiska länder.
Vad är det då för ekonomiska, sociala och kulturella barriärer som de måste komma över för att ägna sig åt skidåkning, förutom tillgång till snö?
Det som främst ses som barriärer är följande skillnader:
- klasskillnader
- könsskillnader
- skillnader mellan svensk individualism och invandrargruppers kollektivism
- skillnader i natursyn
Klasskillnaderna består i dessa invandrargruppers lägre ekonomiska standard, vilket innebär mindre möjligheter till att ha råd att åka skidor, även om de skulle vilja. Med könsskillnader avses en högre grad av ojämlikhet sett utifrån den svenska värderingsgrunden, vilket innebär ett hinder för invandrargruppens kvinnor att åka skidor även om de skulle vilja. Med skillnaden mellan individualism och kollektivism avses svenskarnas mera individualistiska levnadssätt och invandrarnas mera kollektivistiska, vilket skulle leda till ett något annorlunda skidliv än det etablerade svenska.
Den sista skillnaden avser synen på naturen, där svenskarnas stora naturintresse skiljer sig från dessa invandrargruppers mindre naturintresse. Svenskarna har en lång tradition av friluftsliv i naturen, som känns självklart och nödvändigt för svenskar men som inte är vanligt i många andra kulturer. I de invandrargrupper som stått i fokus har naturen antingen varit ett produktionslandskap för dem som kommer från landsbygden eller en kuliss för dem som kommer från storstäder.
– Det är uppenbart att de stora skillnaderna mellan svenskar och de invandrargrupper jag intresserat mig för är den första generationens invandrare. Efterföljande generationer närmar sig alltmer svenska kulturella värderingar, säger Sven-Erik Karlsson, docent i sociologi, som genomfört studien. Rapporten heter: Det är inte bara fråga om snö, det är mer komplext än så - om nysvenskar och skidåkning, och är utgiven på Karlstad University Studies. I den här undersökningen är det främst invandrare från forna Jugoslavien, Turkiet och Iran som står i fokus. Studien har finansierats i samverkan med Skistar AB.
