Gustav Stenseke Arup, lektor i allmän rättslära vid Handelshögskolan, har varit gästredaktör i tidskriften Journal of Property, Planning and Environmental Law. Specialutgåvan handlar om rättsgeografi – ett ganska outforskat område inom juridiken.
– Det här är ett första steg i att etablera Handelshögskolan som ett centrum för rättsgeografi, säger Gustav Stenseke Arup.
Förklara forskningsfältet rättsgeografi
– Inom rättsgeografi använder man kulturgeografiska teorier och metoder för att förstå geografiska fenomen. Det kan handla om hur rättsregler formar eller formas av olika platser och landskap. Exempelvis utforskar man hur gränser konstitueras och hur juridiken förstås på olika sätt beroende på platsen. Det är också ett användbart perspektiv vid markplanering och i frågor om biologisk mångfald.
Varför är rättsgeografi viktigt?
– Rättsgeografi är viktigt för att förstå hur juridiken påverkar vår omgivning och hur den kan användas för att utveckla och förvalta landskap. I en tid med stora miljöutmaningar ger perspektivet insikter om hur lagar samspelar med miljön – från skogsskydd och artbevarande till stadsplanering och bostadsområden.
Hur kommer det sig att det här området är relativt outforskat?
– Det finns en del geografer som intresserat sig för rätten men inte lika många rättsvetare har intresserat sig för geografi. En anledning kan vara att rättsvetenskapen av tradition har nära band till den juridiska praktiken och att en stor del av den rättsvetenskapliga forskningen därför ägnat sig mer åt juridiska analyser än att förstå exempelvis rättens rumslighet.
Vad betyder det för Handelshögskolan och ämnet juridik att du har varit gästredaktör för det här specialnumret av Journal of Property, Planning and Environmental Law?
– Under arbetet med specialnumret har jag knutit en del kontakter med rättsgeografer i Sverige och utomlands. En förhoppning är att specialnumret kan utgöra det första steget i att etablera Handelshögskolan vid Karlstads universitet som ett centrum för rättsgeografi i Sverige.
