…Du var en av arrangörerna bakom onlinekonferensen Spiritual exercises, self-transformation and liberation in philosophy, theology and religion, som hölls vid Lunds universitet den 22-24 maj. Intressant tema, kan du berätta mer?
– Idén med konferensen var att föra samman forskare inom fältet Philosophy as a Way of Life och forskare inom asiatiska religioner samt filosofi. Philosophy as a Way of Life är ett snabbt växande forskningsfält som initierades av den franska filologen samt idéhistorikern Pierre Hadot. I sina verk argumenterade han för att greko-romansk filosofi framför allt var en livshållning som innebar en rad andliga övningar som syftade till självförverkligande och uppnående av sinnesfrid, inre frihet och kosmiskt medvetande. Med andra ord, Hadot påpekade att antikens filosofi, vid sidan om teoretiskt engagemang, hade en praktisk dimension som handlade om självutveckling. Denna insikt har sedan plockats upp av Michel Foucault som utvecklade och populariserade idén i termer av technologies of the self och care of the self.
Så vad var syftet med konferensen?
– Syftet var att undersöka om Pierre Hadots grundidé om att filosofi i den greko-romanska antiken, som innebar både teoretisk diskurs såsom andliga övningar, kunde identifieras i andra kulturella kontexter, särskild asiatiska. Syftet var alltså att testa om Hadots idé om att greko-romansk filosofi var en livshållning stämmer i asiatiska filosofiska/religiösa traditioner där skillnaden mellan filosofi, religion och teologi inte har gjorts på samma sätt som detta gjordes under den kristna medeltiden.
Vad tar du med dig därifrån?
– Jag tar med mig deltagarnas entusiasm över idén om att Hadots pionjärforskning om antikens filosofi som livshållning kunde användas för att tänka om asiatiska traditioner i nya termer. Detta väcker nya spännande forskningsfrågor och öppnar vägar för nya möjligheter till internationellt och interdisciplinärt samarbete kring olika sorts av kulturella praktiker som syftar till självutveckling och självförverkligande, det som Hadot kallar för ”andliga övningar”.
Hur känns det nu? Har du fått mersmak av att arrangera fler konferenser?
– Ja, utan tvekan. Jag ser konferensen som ett första steg till att reflektera över termer såsom filosofi, religion och teologi, särskilt när de appliceras för att förstå asiatiska kulturella fenomen som exempelvis buddhism eller vedānta. Dessutom ser jag konferensen som ett första steg till att försöka begripa sådana aktuella och mycket populära fenomen som exempelvis modern stoicism, modern yoga, sekulär buddhism eller andlighet i nya termer och teoretiska perspektiv.
