Hallå där, Miyase Christensen..
2009-06-08... docent i medie- och kommunikationsvetenskap. Du är med i ett forskningsprojekt som beviljats nära sju miljoner kronor från forskningsrådet Formas. Vad handlar det om?
- Projektet heter "Modeller, medier och klimatförändring i Arktis: Modeller för global uppvärmning och ekosystem i möte med politik för hållbar utveckling". Jag är medsökande i projektet, som leds av professor Sverker Sörlin vid KTH.
Vad kan en medieforskare bidra med i ett projekt om klimatförändringar i Arktis?
- Det övergripande syftet med projektet är att skapa förståelse för hur beslut och riktlinjer skapas utifrån vetenskapligt konstruerade modeller, men även utifrån hur dessa kommuniceras via medier och uppfattas i samhället. Min roll är att vara experten på just mediernas roll och forska om mediernas inflytande över kommunikationen mellan vetenskapssamhället, beslutsfattare och allmänheten. Jag kommer att göra dels intervjuer, dels innehållsanalyser av såväl nationella som internationella medier.
Varför är just hållbar utveckling intressant ur det här perspektivet?
- Modellering, det vill säga att skapa modeller av verkligheten för att kunna förutsäga framtida förändringar, har på kort tid fått en mycket stark ställning i förutsägelser, debatt och politik om hållbar utveckling. Därför är det viktigt att undersöka och förstå hur dessa modeller formas, tolkas och tas emot i omvärlden. Jag tittar särskilt på hur modellerna förmedlas via medier och hur de tas upp och behandlas av de politiska systemen.
Vad hoppas ni uppnå med projektet?
- Vi vill studera hela den sociala kedjan vad gäller konstruktion av modeller, från insamling av data till mottagande i media och hos beslutsfattare. Vi utgår från att de modeller vi användare för att förstå verkligheten inte är enbart vetenskapliga produkter, utan resultatet av en social process där bland annat media är en maktfaktor genom att ge ett "kommunikativt utrymme". Vår forskning kan stärka grunden för ett kritiskt samtal om hur vi ska kunna förbättra kunskapen och besluten om hållbar utveckling.
Hur länge pågår projektet?
- Forskningsprojektet pågår i tre år och vi är sex forskare från olika ämnen som ingår. Förutom Sverker Sörlin, deltar även Annika Nilsson, Stockholm Environment Institute, Nina Wormbs, KTH, Örjan Bodin, Stockholms universitet samt Markku Rummukainen, SMHI. Jag tycker att projektet är mycket spännande, eftersom det fokuserar på en så avgörande fråga ur ett mångvetenskapligt perspektiv.