.. professor i offentlig rätt vid Göteborgs universitet. Du är även adjungerad professor vid rättsvetenskap här i Karlstad. Vad innebär det?
- Jag är adjungerad på tio procent och bistår ämnet i både undervisning och forskning. Idag har jag till exempel haft en föreläsning, men jag medverkar också i kursutveckling -till exempel i socialrätt som är min särskilda inriktning. De första kontakterna med dåvarande Högskolan i Karlstad hade jag redan i början av 90-talet, med personer som jag kände. Så småningom har de personliga relationerna resulterat i ett mer formellt samarbete. Kontakterna mellan rättsvetenskap i Karlstad och Göteborgs universitet har funnits länge, bland annat har Stefan Olsson disputerat i Göteborg.
Hur står sig rättsvetenskap i Karlstad jämfört med övriga landet?
- Jag tycker att kvaliteten i undervisningen är mycket hög och man är ambitiösa på ämnet. Programmet Skatterätt och ekonomi på avancerad nivå tror jag är en smart satsning och studenterna är eftertraktade på arbetsmarknaden. Sedan är det en stor fördel att inte tillhöra en renodlat juridisk fakultet. Här ser jag en mer öppen samverkan med andra ämnen, jämfört med till exempel Lund och Uppsala. Dessutom är rättsvetenskap i Karlstad i en uppbyggnadsfas och då har man den stora fördelen att kunna se otraditionella lösningar. Det är positivt.
Ofta hör vi rapporter om långa handläggningstider och överbelastade tingsrätter, domstolar och åklagarmyndigheter. Utbildas det för få jurister i Sverige?
- Just nu ser vi en stor efterfrågan, men det kan svänga snabbt. Det har vi sett förut och det var inte länge sedan domstolsväsendet hade anställningsstopp. Grundproblemet är att resurserna inte räcker för att anställa fler. Ur det perspektivet utbildar vi snarare för många.
Rättsvetenskap här i Karlstad har planer på att ett nytt program på grundnivå 2010. Tanken är att utbilda en annan typ av jurister med kompetens inom till exempel avtalsrätt, skatterätt, arbetsrätt och offentlig rätt. Hur ser du på det?
- Jag har inte ännu varit så involverad i utvecklingsarbetet, men kan se både möjligheter och risker. Det är alltid en viss fara när man ger en utbildning som inte ger en vanlig examen, en jur kand. Studenterna kommer inte att kunna kalla sig jurister efter examen, vilket kan bli ett problem på en ganska konservativ arbetsmarknad. Dessutom fick Örebro universitet relativt nyligen examensrättigheter för juristexamen och det kan utgöra en konkurrens här i regionen. Å andra sidan finns det flera goda exempel att lära av, till exempel i Jönköping som har framgångsrika kombintationsutbildningar. Här i Karlstad finns också goda förutsättningar för bra samverkan mellan olika aktörer och rättsvetarna har god kapacitet som man nu utökar. Det är bra med stora ambitioner och utvecklingsarbetet är ju långt ifrån färdigt. Hur man kommer att marknadsföra programmet tror jag blir avgörande för att hitta såväl studenter som att göra framtida arbetsgivare uppmärksamma på utbildningen.
Hur kommer det sig att du valt den akademiska banan istället för till exempel advokat eller åklagare?
- Jag började läsa juridik när jag var 18 och doktorerade i Lund. Jag har förstås gjort domartjänstgöring en period, men annars har jag hållit mig till undervisning och forskning. Jag tror inte advokatyrket eller åklagare hade passat mig. Däremot har jag rört mig mellan olika lärosäten, bland annat Uppsala och nu Göteborg. Det ger en bra erfarenhet, det är på tok för liten rörlighet inom den svenska akademiska världen idag.
