Hallå där Jack Ågren, universitetslektor i straffrätt
2020-12-15Jack, välkommen till Handelshögskolan
- Tack, det känns väldigt inspirerande att vara en del av den förhållandevis nya juristutbildningen vid Handelshögskolan. Det är lite pionjäranda över det hela och att tillsammans med duktiga kolleger få möjlighet att bidra till utbildningens utveckling är fantastiskt roligt.
Tyvärr har jag inte kunnat installera mig ännu, men kontakten med studenter och kollegor har fungerat väldigt bra ändå tycker jag. Jag hoppas vara på plats fysiskt under våren 2021.
Min tjänst är ett lektorat och jag har hunnit hålla i en grundkurs. Under VT21 ska jag hålla i en fördjupningskurs i straffrätt och det är första gången den hålls på Karlstads universitet.
Vad fick dig att välja just straffrätt?
- Intresset kom när jag läste juristprogrammet. För många är juridik starkt förknippat med frågor om brott och straff – och så var det för mig också. Ämnet gick så att säga att relatera till. Dagligen möts vi i media av frågor om brott och straff. Och från politiskt håll diskuteras tämligen frekvent olika frågor kopplade till ämnet. Det var, och är, svårt att inte bli engagerad när frågor om nya brottstyper, straffskärpningar, ungdomsbrottslighet och gängbrottslighet kommer på tal. Samtidigt som ämnet kändes tillgängligt och gripbart attraherades jag, möjligen paradoxalt, av att straffrätten var mer komplicerad än vad jag först trodde.
Vad är det som är komplicerat inom straffrätt?
- På ett praktiskt plan kan det många gånger vara ganska utmanande att avgöra om en utförd gärning utgör brott. Att dra en gräns mellan tillåtet och otillåtet är inte alltid helt enkelt. Det kan också vara krävande att avgöra vilken påföljd brottsligheten ska utmynna i. Det svenska påföljdssystemet är i delar intrikat och ganska svårgenomträngligt.
Sedan har vi den mer teoretiska delen till vilken hör att diskutera intressanta men komplexa frågor om bl.a. skuld, ansvar, rättvisa och moral. Ta till exempel frågan om skuld. Hur vet man egentligen vad den tilltalade velat eller förstått i förhållande till den brottsliga gärningen? Att göra denna prövning är inte alltid det lättaste.
Du har skrivit flera böcker, berätta
- Det är något speciellt med det tomma vita papperet och tankar som ska sättas på pränt. Det finns en utmaning i att formulera sig på ett sätt som kan få andra intresserade av att läsa det man suttit på kammaren och knåpat ihop.
Även om tankarna på att skriva funnits där tidigt var det inte förrän i slutet på grundutbildningen som jag såg det som en realistisk möjlighet. Inledningsvis var målet att bli advokat men under resans gång fick jag bra kontakt med några lärare och fick inblick i vad undervisning och forskning innebar. Detta samtidigt som jag trivdes väldigt bra i universitetsmiljön. Jag tyckte verkligen att det var en fantastisk plats med så mycket visdom inmurat i väggarna.
Men det tog några år efter grundexamen innan jag sökte mig tillbaka till universitet som doktorand och jag hade turen att bli antagen. Att skriva en doktorsavhandling såg jag som en enorm utmaning - tänk att få skriva om något som ingen annan hade skrivit om.
I början av min forskarbana var det rättsliga påföljder som lockade. Min doktorsavhandling handlar om detta. Men nu är jag mer intresserad av brottsfrågan. Jag har nyligen lämnat in manuskriptet till en bok om social adekvans, som har koppling till just brottsfrågan. Starkt förenklat kan en lära om social adekvans hänvisas till som stöd för ansvarsfrihet i de fall ansvarsfriheten inte låter sig förklaras på ett mer vedertaget sätt.
Vad kommer du att kunna bidra med på juristprogrammet på Handelshögskolan?
- Jag hoppas att de studenter som är intresserade av straffrätt ska bli inspirerade till att fördjupa sig i ämnet, och att de som kanske inte har tänkt sig att syssla med straffrätt i vart fall ska uppleva ämnet som intressant och relevant och inte enbart ett ämne i mängden på vägen mot examen.
Jag hoppas också på att kunna bidra till ett större genomslag för den straffrättsliga forskningen. Det är bra när forskning och undervisning sprids ut geografiskt i landet. Varför kan inte Värmland bli nummer ett på den nationella straffrättskartan? Jag ska arbeta för det.

