Cyril, välkommen till Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Berätta lite om din bakgrund
- Tack. Jag är tvärvetenskaplig och är på många sätt lika mycket ekonom som jurist och har närmast varit på The Law Faculty vid universitetet i Oxford där jag uteslutande forskat. Jag har tittat på vetenskapsteoretiska och metaetiska frågor som tangerar hur vi ska förstå rättsfilosofin i mötet med framförallt nationalekonomi i det nya landskap som väldigt mycket domineras av teknik.
Enkelt förklarat så är utgångspunkten att big data och AI (artificiell intelligens) helt kommer att förändra hur rätten fungerar, det kan man vara ganska säker på. Och den stora förändringen som kommer att ske är att det inte är konfliktlösning – alltså att man löser en konflikt efter att någonting har inträffat – utan att mycket av den här hanteringen kommer att vara inprogrammerad i förväg, i exempelvis bilar. En helt central fråga är hur vi vidmakthåller värden som demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter i den här utvecklingen. Det är ett pågående forskningsprojekt och jag kommer förhoppningsvis att driva flera projekt som involverar personer i Karlstad, Oxford och på KTH.
Jag har tidigare undervisat i forskningsetik för doktorander på Stockholms universitet, och tillsammans med moralfilosofen Håkan Salwén är jag ”Community Leader” för Sverige i Horizon 2020 projektet Path2Integrity. Projektet handlar om hur vi skyddar oss mot falska fakta inom utbildning i ett helt nytt politiskt och medialt landskap. Inom ramen för det arbetet fungerar jag också som extern utvärderare av forskningsprojekt inom EU programmet COST.
Vad är det som är så intressant i kopplingarna mellan ekonomi och juridik?
- För min del har det nog till stor del berott på att nationalekonomin har drivit forskningsfronten gällande vad rätten är i flera decennier, och i den forskningen har rätten en central roll också när det gäller att förstå nationalekonomin. Men jag har också varit väldigt filosofiskt intresserad, och inom rättsfilosofin studerar man frågor som man många gånger har gemensamt med moralfilosofi och politisk filosofi. I den meningen som de här disciplinerna sysselsätter sig med praktiska frågor om hur vi bäst lever tillsammans så är steget till nationalekonomi och juridik inte långt. Sen är jag utbildad ekonom också, så det gör det ännu enklare.
Sen handlar nationalekonomihållet mycket om hur man hanterar information i komplexa system, och då är hoppet över till teknikfrågan inte så stort. Det ligger nära helt enkelt och det är lätt att bli intresserad av teknikutvecklingen som vi upplever. Vi umgås med teknik dagligen och inte kan låta bli att se hur den påverkar oss. Det kommer en ny telefon varje år som tycks kunna göra både det ena och det andra så i någon mening är vi redan cyborgs på det sättet att vi använder tekniska hjälpmedel för att utöka vår kognitiva förmåga.
Som forskare i ämnet - påverkas du själv av hur du nyttjar tekniken?
- Jag skulle gissa att de som forskar i de här områdena tänker sig för både en och två gånger när det rör hur man som person agerar på nätet. Jag tror inte att jag själv har förändrat mitt beteende så mycket men man blir väldigt medveten om övervakningen och att det finns aktörer som är duktiga på att tjäna pengar på den information som jag lämnar ifrån mig. Man bli medveten om att man ständigt blir utsatt för försök att påverka mig när det gäller att exempelvis rösta på saker eller köpa olika produkter.
Lite enkelt uttryckt kan man säga att det inte är svårt att se en värld som ser lite mörk ut när det gäller teknikutvecklingen. Vad de forskningsprojektet som jag är involverad i delvis handlar om är att tillvarata de centrala värden som finns inbyggda i juridiken - mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstat. Det handlar om att rädda de här värdena så att de sedan finns kvar i framtiden.
Hur kommer det sig att du hamnade på Handelshögskolan vid Karlstads universitet?
- Håkan Gustafsson, professor i allmän rättslära, berättade en hel del om hur juristutbildningen på Handelshögskolan är uppbyggd och jag var med och undervisade på en kurs i våras. Handelshögskolans juristutbildning är väldigt specialiserad med mer än dubbelt så mycket allmän rättslära än någon annan juristutbildning i Sverige och det gör att studenterna är väldigt duktiga på att argumentera och analysera. I det har Handelshögskolan en ”unique selling point” och jag tyckte att det var roligt att följa hur den inriktningen påverkar praktiska jurister. Sedan är det förstås roligt för mig att arbeta med Håkan och hans kollegor. Det fanns också rent personliga skäl – jag är född i Karlstad.
Vilka arbetsuppgifter kommer du att ha på Handelshögskolan?
- Främst undervisning och forskning. De första årskullarna som går hela juristprogrammet närmar sig slutet nu och det är ett ganska omfattande arbete att ta fram deras slutkurser i allmän rättslära och förbereda dem för sina examensarbeten. Det har skett ett fantastiskt jobb innan mig, och jag är glad över att få vara en del av den här konkurrenskraftiga utbildningen.
