...förra hösten åkte ni till Victoria University i Melbourne, Australien, på ett ERASMUS-utbyte. Under besöket blev ni även inbjudna till, och träffade, en kommission i den australiska regeringen som hade inlett ett stort arbete för att se över landets förskola. Hur gick det?
- Vi träffade australiska regeringen under vårt besök i Melbourne och berättade om den svenska förskolan och hur vi utbildar förskollärare, säger Anna Sonesson. De har kikat på systemen för förskoleverksamhet i länder som Irland, Holland, Nederländerna, British Columbia Kanada, Nya Zeeland och så Sverige då dessa ses som föredömliga. Vi hoppades kunna bidra till ett yttrande i denomfattande rapport som kom i somras.
Och vad kom de fram till?
- Systemen ser väldigt olika ut men vi har liknande utmaningar och kan dra vissa paralleller, Jessica Ekberg. Sveriges kommuner är skyldiga att erbjuda barn förskoleplats, även i glesbygd, och också gör det, vilket är något som australiensiska regeringen är mycket imponerade av. Australien har stora områden med glesbygd där ursprungsbefolkningen ofta har begränsad tillgång till utbildning och inkomst, och där olika språk talas från by till by.
En utmaning som regeringen har inom förskoleverksamheten är att den till största delen är privat, vilket i sig leder till höga avgifter för familjer. Detta i sin tur leder till att familjer väljer bort förskolan och istället stannar hemma med sina barn. Dock skulle det vara bra för hela samhället att förbereda barnen för skolan både pedagogiskt och socialt inför skolstart samt att föräldrarna kommer ut för att jobba. Och oftast är det kvinnor som stannar hemma med barnen.
Universellt system av hög kvalitet
I rapporten som den australiensiska regeringen gjort efterlyser man ett universellt system för förskola av hög kvalitet som är inkluderande, rättvis och tillgänglig för alla barn oavsett familjens resurser. Både den statliga regeringen samt delstats- territorieregeringarna bör underteckna ett nytt nationellt avtal om förskolan som beskriver deras respektive roller och ansvarsområden samt de mål de strävar mot. Senast 2030 bör regeringarna arbeta för att utöka tillgången till förskola i samhällen som är missgynnade, särskilt avlägsna och regionala områden samt på glesbygden. Då ska andelen barn som är utvecklingsmässigt på rätt spår när du börjar skolan ha ökat med fem procentenheter till följd av ökad tillgång till förskola och föräldrarnas deltagande i arbetskraften ska ha ökat. Målet är att 2036 ska alla barn i åldern 0–5 år ha tillgång till förskoleverksamhet av hög kvalitet i minst 30 timmar eller tre dagar veckan under 48 veckor per år.
- Rapportens rekommendationer bygger på diskussioner med hundratals personer från förskolesektorn, den akademiska världen, intresseorganisationer och den bredare allmänheten i Australien, säger Anna Sonesson. Barn, bland annat från urbefolkningen, samt de som bor i glesbygden är de som är underrepresenterade i förskolan. Här behöver regeringen investera både i nya förskolor samt i personal för att etablera och möta barn med olika kulturell bakgrund. Detta får dock inte ske på bekostnad av kvaliteten vilket medför att man också vill införa en skolinspektion för att säkerställa och investera i kvalitet genom ökat stöd till tillsynssystemet och bättre information till personal och föräldrar. Det medför förbättrade villkor för förskollärare både då det gäller löner och villkor samt förbättring av karriär- och kvalifikationsvägar inom förskolan. En lärdom man drar är ändå att förskolesystemen ser väldigt olika ut i olika länder med hänsyn till kultur, geografi, ekonomi med mera vilket gör det omöjligt att kopiera ett system rakt av från ett annat land.
Resa för framtid, inspiration och utbildningssyfte
Programmet för Australienbesöket var i övrigt välfyllt. Anna Sonesson och Jessica Ekberg besökte Victoria University och dess campus i Melbourne och i Sydney.
- Det var en väldigt spännande resa, säger Jessica Ekberg. Besöket var en del Karlstads universitets internationalisering och inte minst då för Förskollärarprogrammet. Vi fick hålla föreläsningar om vår förskollärarutbildning samt om förskolläraryrket i Sverige. Det handlade om hållbar utveckling, demokratiuppdraget, informations- och kommunikationsteknik och synen på barn i Sverige nu och då. Vi medverkade också i en film där vi berättar hur förskolan ser ut i Sverige kontra andra länder i ett globalt perspektiv. Filmen handlar om svensk skollag, läroplan, vår kultur och hur vi ser på barn och så vidare. Den ska användas i utbildningssyfte för blivande förskollärare vid Victoria University.
Ett annat syfte med besöket var att initiera ett digitalt utbyte studenter emellan för dem som inte har möjlighet att fysiskt åka på ett utbyte.
- Vi är kursledare för termin 2 på Förskollärarprogrammet och vill gärna så ett frö tidigt för möjligheten att åka på ett utbyte, säger Anna Sonesson. Det främsta syftet med vårt digitala utbyte är att studenterna ska få möta internationalisering och bli interkulturellt medvetna i sin profession som förskollärare.
