... Du är ny ordförande i Falf - Föreningen Forum för arbetslivsforskning i Sverige. Hur känns det?
-Tack, det känns bara bra. Roligt och hedrande. Jag ser fram emot att under två år framåt vara med och driva arbetslivsforskningens frågor på nationell nivå. Ambitionen är att föreningen ska fortsätta gynna miljöer som bedriver forskning och utbildning i arbetslivsfrågor.
Vad är det för förening?
-Föreningen Forum för arbetslivsforskning i Sverige är en ideell förening som tillkom 2008 i samband med att dåvarande Arbetslivsinstitutet lades ned. Det är en viktig mötesplats för forskare men även för praktiker och fungerar som en samlande kraft för arbetslivsforskningen i Sverige.
Vad gör Falf?
-Föreningen driver en nationell forskarskola – som vi här på Karlstads universitet är värd för, samverkar internationellt och initierar kurser på grundnivå, avancerad nivå och på forskarutbildningsnivå. Vi ger också ut en tidskrift "Arbetsliv i omvandling" och uppmuntrar till publicering nationellt och internationellt.
Hur står det till med svensk arbetslivsforskning idag?
-Det är en väl ansedd och livaktig forskning som bedrivs på högskolor, universitet och institut runtom i landet. Men den tenderar att bli osynliggjord på flera håll och därför har föreningen en viktig uppgift att göra svensk arbetslivsforskning synlig såväl inom som utanför landet. Internationellt har vi ett mycket gott rykte och är kända för god forskning och som är väl förankrad i empiri, men vi kan förbättra vår koppling till det globala perspektivet. Just internationella kontakter är något som föreningen kommer att jobba mer med framöver. I slutet av året kommer vi till exempel att resa till Irland för ett möte med Eurofond – en del av EU.
Vilka är de stora frågorna inom svenskt arbetsliv idag?
-Arbetslivsforskningen är till sin natur mångvetenskaplig, så det beror nog på vem du frågar. Men jag skulle nog säga att psykosocial arbetsmiljö och stress är en sådan fråga, liksom utanförskap – att ha eller inte ha ett arbete och hur det påverkar individ och samhälle. Även frågan om ”outsourcing” – när man förlägger arbete utanför det egna företaget, organisationen eller landet. Arbetslivet förändras snabbt och där man kanske minst anar det. Ta juridik som exempel, där kompetens och arbetskraft alltid ansetts vara specifikt för varje land. Numera finns till och med en ökande andel av USA:s juristtjänster i Indien. Där bereds allt material av indiska jurister som är specialister på amerikansk lag och amerikanska jurister sedan tar med sig materialet till domstolen i USA.
Är det något som vi i Sverige borde forska om som vi hittills inte ägnat oss åt?
-Vi har en bra arbetslivsforskning. Det är naturligtvis en risk att den är utspridd, den blir inte lika samlad och synlig. Tittar man runtom idag i arbetslivet är det oerhört viktigt att vi har en förståelse och en beredskap för förändringarna som sker. Det som vi kanske inte ägnat så mycket uppmärksamhet om är just den globala aspekten. Att koppla ihop vår empiri och våra teorier till det som händer i ett globalt perspektiv. Frågan om ”precarious work” det vill säga att befinna sig i eller utanför arbetsmarknaden, blir också alltmer högaktuell även här i Sverige. Likaså är frågor om makt och inflytande i arbetslivet ständigt aktuella och viktiga frågor att studera.
