Hur kan vi göra grön omställning tillsammans? Det var temat för ett lunchseminarium, som CRS arrangerade tillsammans med Global kunskap. Ida Grundel och Margareta Dahlström presenterade bland annat resultat från projektet Omställning till en ansvarsfull skoglig bioekonom.
Projektet "Omställning till en ansvarsfull skoglig bioekonomi" är en del av specialiseringen Skoglig bioekonomi inom ”Akademin för smart specialisering” - ett samarbete mellan Karlstads universitet och Region Värmland. Målet är att ta fram ny kunskap om processer för omställning till en hållbar skoglig bioekonomi samt att stärka forskning och innovation inom ramen för bioekonomi på Karlstads universitet. Syftet är att förstå olika aktörers roll och betydelse i en grön omställning, bland annat som en del i ett regionalt innovationssystem.
Ida Grundel, lektor i kulturgeografi, har inom projektet bland annat undersökt hur man i Nederländerna arbetar tillsammans för en grön omställning. Där är civilsamhället delaktigt, något som utvidgar modellen triple helix till en quadruple helix. Utöver samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle, inkluderas även civilsamhällets aktörer.
- Klimatförändringarna kräver att hela samhället är involverat och miljöns betydelse i innovationssystemet behöver vävas in. Civilsamhällets kunskap är ofta undervärderad i förhållande till exempelvis beslutsfattare och klusterorganisationer. Det är även en fråga om jämställdhet och demokrati, menade Ida Grundel.
Vikten av delaktighet
I Overijssel i Nederländerna har samhället tagit ett regionalt initiativ för att öka andelen förnyelsebar energi. Nederländerna har jämfört med Sverige en låg andel förnyelsebar energi, där 90 procent av energin kommer från fossila bränslen. När avregleringen av den nederländska energimarknaden genomfördes 2001, blev följden bland annat en ökad efterfrågan på förnyelsebar energi. Det var en efterfrågan som blev alltför stor för att kunna mötas av inhemsk produktion.
- Det finns en misstro mot de etablerade energileverantörerna, vilket bidragit till att det nu finns många små, egna initiativ. I Overijssel finns en hög ambitionsnivå, med en energiplan som även omfattar en bred involvering i samhället. Delaktigheten har varit hög och handlingsprogrammet för omställningen ägs av många, berättade Ida. Hon gav flera exempel på olika initiativ för att initiera och stödja lokal energiförsörjning, som i förlängningen även bidrar till tillväxt och fler jobb i en - med nederländska mått mätt - region i utkanten.
Landskapsresursanalys - en metod där olika perspektiv möts
Margareta Dahlström, professor i kulturgeografi och föreståndare för CRS, berättade om en norsk modell som ger möjlighet att finna lösningar där olika skogsintressen möts - och ibland krockar.
- Landskapsresursanalys är en modell som har ett lokalt förankringsperspektiv. Det handlar om värdeskapande och platsbaserad resursutveckling, att engagera intressenterna och ta vara på den kunskap som finns på platsen.
Som en del av projektet Innovation för grön omställning i skogen, Ingoskog, kommer en landskapsresursanalys att genomföras i vår i Norra Ny och Dalby, norra Värmland. Där blir det workshopar med olika aktörer och intressenter. Syftet är att synliggöra och sätta ord på skogens många värden samt utröna vad deltagarna vill och kan göra med detta.
- Jag tyckte det var intressant och roligt att lyssna på exemplet från Nederländerna bland annat. Vi måste göra mer av vår skogsråvara och det finns många möjligheter, inte minst användning av träfiber och lignin inom textil, lättviktsmaterial, medicin och biooljor.För oss här i norra Värmland är det viktigt att utveckla kunskap, innovationskraft och företagande här och inte bara bli en exportör av råvara, menade Oskar Arlestrand, fastighetsingenjör med energiansvar på Torsby kommun.
Seminariet anordnades den 30 november tillsammans med Global Kunskap. Deltog gjorde bland andra företrädare för Torsby kommun, Fryksände pastorat och konsultföretaget Ekosystemtjänster.
