Från kraftvärmeverken får vi fjärrvärme och elektricitet. Framöver kan de även komma att producera bioolja, som kan bli biodrivmedel eller ersätta fossil olja inom kemikalieindustrin. Enligt en ny studie har Sveriges kraftvärmeverk potential att tillsammans producera bioolja motsvarande över 20 procent av dagens energibehov i transportsektorn.
– I den här studien har jag tittat på hur man kan upparbeta biooljan för en bredare användning, säger Jörgen Samuelsson, docent i kemi vid Karlstads universitet. Det handlar om att studera oljan och förbättra dess fysikaliska egenskaper för andra tillämpningar.
För att klara Sveriges högt ställda klimatmål till år 2030 och 2045 krävs bland annat ökade mängder flytande biodrivmedel till transportsektorn. Även kemikalieindustrin behöver alternativ till dagens fossila oljeråvara.
Den svenska biobränslepotentialen domineras av bi- och restprodukter från skogen, som sågspån samt grenar från avverkning. Att omvandla trä till flytande råvara på ett effektivt sätt är utmanande och behovet av flytande biodrivmedel har därför hittills främst tillgodosetts genom import.
Uppvärmningsbehovet i hus minskar
Samtidigt ser sig Sveriges kraftvärmeverk om efter nya sätt att göra nytta i takt med att fjärrvärmebehovet i bostäder minskar till följd av såväl klimatförändringar som att nybyggda hus är bättre isolerade.
Mot den här bakgrunden har forskare i kemi samt miljö- och energisystem vid Karlstad universitet och Lunds Tekniska Högskola, tillsammans med det kommunalägda bolaget Kraftringen i Lund de senaste två och ett halvt åren undersökt en möjlig vidareutveckling av kraftvärmeverket i Örtofta strax utanför Lund.
Träflis blir olja
I ett kraftvärmeverk eldas träflis eller annan råvara i en panna som hettar upp vatten. Vattenångan driver en turbin som i sin tur genererar el och fjärrvärme ut till bostäder.
Nu när uppvärmningsbehovet minskar, samtidigt som Sverige skulle vinna på inhemsk produktion av bioolja, kan då kraftvärmeverken också producera bioolja av träflis? Svaret är ja på den frågan.
– Enligt våra tester och beräkningar kan kraftvärmeverk bidra med stora mängder inhemsk bioolja som kan ersätta fossil olja både för uppvärmning och i transportsektorn, säger Lovisa Björnsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet och projektledare. Bara anläggningen i Örtofta kan producera motsvarande 0,7 TWh bioolja per år. Det kan jämföras med att exempelvis användningen av svensk biogas i transportsektorn motsvarar 1,1 TWh.
Processen de studerat kallas pyrolys. I den hettas biomassan snabbt upp och förångas och kondenseras sedan ner till en vätska som består av en mix av kolkedjor, på samma sätt som fossil olja.
– Jag har i denna studie genomfört modellering och beräknat energieffekter, säger Christer Gustavsson, universitetslektor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet.
Kan dubbla mängden biodrivmedel
I Sverige finns nära hundra kraftvärmeverk med liknande förutsättningar och som därmed också skulle kunna börja producera pyrolysolja på samma sätt.
I energitermer skulle en sådan produktion kunna bidra med 20 TWh bioolja, vilket är mer än den svenska biodrivmedelsimporten 2019 på 18 TWh. Den totala energianvändningen inom transportsektorn var samma år 90 TWh.
Förstudie nästa steg
Kraftringen går nu vidare med att undersöka förutsättningarna för att eventuellt bli producent av pyrolysolja.
– Det här är ett fantastiskt spännande projekt som ser ut att ha stor potential, säger Peter Ottosson, projektledare på Kraftringen.
– Det finns flera synergivinster med att införliva produktion av pyrolysolja i vår existerande produktionsprocess i Örtofta. Nu tittar vi på ett upplägg för en förstudie, som vi hoppas kunna fatta beslut om under hösten 2021.
De företag som går i frontlinjen och är de första som investerar i ny teknik tar en ekonomisk risk.
– Därför finns både i Sverige och EU innovationsstöd för den som vill ta den risken, säger Lovisa Björnsson.
Integrerad produktion
I Gävle finns företaget Pyrocell, med en av Europas första kommersiella produktionsanläggning av pyrolysolja för biodrivmedel, där sågspån från träindustriföretaget Setra omvandlas till pyrolysolja som raffineras vidare vid Preems raffinaderi i Lysekil.
– Att detta händer i Sverige är mycket spännande, och vi håller ögonen på utvecklingen. Att dessutom integrera pyrolys i en redan befintlig kraftvärmeanläggning, som skulle vara fallet i Örtofta, har potential att ge en process med ännu bättre energi- och klimatprestanda, säger Peter Ottosson.
Projektet har finansierats av Energimyndigheten och Kraftringen Energi AB och genomförts i samverkan mellan Lunds Tekniska Högskola och Karlstads universitet.
Här kan du läsa rapporten Bioolja från befintliga kraftvärmeverk - en systemstudie
Rapporten presenterades vid ett webinarium som du kan se här https://www.kraftringen.se/pyrolys/
