God man - en ekonomisk fråga
2015-06-10Att kunna leva på lika villkor är en viktig och demokratisk fråga för funktionshindrade människor. För det ändamålet behövs ibland en god man som ger stöd i det praktiska i livet. Varför är det då så dyrt att ha en god man? Forskningscirkeln ALOBIS vid Karlstads universitet bjöd in politiker och tjänstemän för att få svar i frågan.
ALOBIS är en forskningscirkel som står för Att leva och bo i samhället om man har ett funktionshinder. Gruppen har funnits i 21 år och består av sex personer med funktionshinder och Berit Nyqvist Cech, universitetslektor i socialt arbete, som forskningsresurs.
Värmländska riksdagspolitiker, överförmyndare från Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd och andra intressenter bjöds in för att diskutera de ekonomiska villkoren för att ha en god man.
Enligt LSS-lagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska människor med funktionsnedsättningar få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol.
En god man får ekonomisk ersättning för sin stödinsats. Arvodet är på viss procent av gällande prisbasbelopp enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting. Om en huvudman, det vill säga en person med funktionshinder, har inkomster brutto på över 117 925 kronor per år eller 89 000 kronor i tillgångar får huvudmannen betala arvodet. En kostnad som för den enskilde kan bli väldigt kännbar. Politikerna hade inga konkreta svar att komma med men lovade att ta med sig frågan.
- Nationellt har det lyfts andra sociala frågor, men inte den här, säger Mikael Dahlkvist, Socialdemokraterna, ledamot i Socialutskottet i riksdagen. Visst är detta en demokratisk fråga. Vi är ju ledamöter från hela Sverige och vi företräder hela folket. Jag tar med mig denna fråga till Socialutskottet.
- Det är allvarligt om funktionshindrade människor väljer att inte ha en god man, fast de skulle behöva det, på grund av sin ekonomi, säger Håkan Svenneling, Vänsterpartiet, ledamot i Närings- och finansutskottet. Det är viktigt att kunna känna trygghet i rättigheten till juridiskt stöd i LSS-lagen. Som jag ser det har vi två alternativ. Se över nuvarande lagstiftning som har många år på nacken, eller justera befintlig lagstiftning.
Även Lennart Björk, ordförande för FUB, Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna i Karlstad, Grums, Hammarö och Kristinehamn, underströk hur viktigt denna fråga är.
- Över huvudtaget är det unikt att en forskningsgrupp som ALOBIS finns på Karlstads universitet.
Berit Nyqvist Cech är nöjd med samtalet och besöket.
- Det känns väldigt viktigt att de lyssnade på vår forskningscirkel. Det är mycket värdefullt att de politiker som besökte oss idag tar med sig det som de hört här och väcker diskussionen kring ämnet. Mikael Dahlkvist vill dessutom ha en ny kontakt med oss i ALOBIS till hösten så då går samtalet vidare. Frågan lever också i allra största grad inom ämnet Socialt arbete eftersom det ingår mycket juridik i Socionomprogrammet och då också LSS-lagen.

