Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, är under våren gästprofessor vid Harvard School of Public Health i USA.
- Min vistelse här vid Harvard handlar om ett samarbete inom den forskning vi bedriver i Bostad-Barn-Hälsa- och SELMA-studierna, säger Carl-Gustaf Bornehag. Framförallt vad gäller SELMA-studien, där man är mycket intresserade och imponerade av det vi gör eftersom det inte går att göra här i USA. En sådan studie, det vill säja att följa kvinnor från tidig graviditet över förlossning och sedan upp i åldern för barnet är inte möjligt i USA. Framförallt därför att man inte har en offentlig vård som den vi har i Sverige.
Samarbete om effekter av kemikalieexponering
Samarbetet sker kring flera frågeställningar där den övergripande frågeställningen är vilken betydelse exponering för hormonstörande ämnen tidigt i livet har för kroniska effekter hos barnet senare i livet.
- Man är bland annat mycket intresserade av våra, astma- och allergiundersökningar, våra nya studier av stress under graviditet, våra metoder för mätningar av kemisk exponering i miljön, vår tanke att försöka mäta placentahormoner hos gravid kvinna, med mera.
Carl-Gustaf Bornehag undervisar även framförallt vid HSPH, Harvard School of Public Health och Harvard Extension School som är en utbildning som liknar vår tredje uppgift, mycket intressant där många efter har gått på högrankade universitet som MIT eller Harvard slutligen utbildar sig inom till exempel miljömedicin vid Harvard Extension School.
- Jag tillbringar även viss del av tiden vid Department of Environmental Health Sciences vid Columbia University och Children´s Environmental Health Center at Mount Sinai School of Medicine i New York, med vilka vi också samarbetar just inom SELMA-studien, säger Carl-Gustaf Bornehag.
Filmen Underkastelsen visas
- Vi håller just nu på och förbereder för visning av filmen Underkastelsen, säger Carl-Gustaf Bornehag. Dels för studenterna på HSPH men också för två offentliga visningar, där vi ska försöka få med folk som är med i filmen, nästan hälften av professorerna i filmen kommer från USA.
Kemikalieanvändningen i vår vardag medför ökade risker för allergier hos barn visar de studier som genomförts av forskare på Karlstads universitet. Förekomsten av PGEs, propylenglykol och glykoletrar, i sovrumsluften visar på samband med astma, hösnuva och eksem. En riskökning på upp till 180 procent visar studien.
- Studien visar för första gången att koncentrationen av PGEs, propylenglykol och glykoletrar, i sovrumsluften var kopplad till en ökad risk för astma, hösnuva och eksem hos barnen, säger Carl-Gustaf Bornehag. Riskökningen varierade mellan 50-180 procent.
Vad betyder detta?
Under de senaste decennierna har ett mycket stort antal kemikalier introducerats i våra vanliga miljöer. Sådana kemikalier är framförallt relaterade till byggnadsmaterial, färger, med mera och en mycket stor mängd vanliga konsumtionsprodukter såsom rengöringsmedel, plaster, leksaker, kosmetika och förpackningar.
- Vi har tidigare visat att ftalater från mjukgjord PVC kunde kopplas till allergisk sjukdom hos barn, säger Carl-Gustaf Bornehag. Vi har nu fokuserat på PGEs som är en grupp flyktiga organiska ämnen som bland annat finns i vattenbaserade inomhusfärger och rengöringsmedel. Bland de identifierade PGE-ämnena finns misstänkt hormonstörande ämnen vilket också är fallet för de tidigare studerade ftalaterna.
Mycket tid hemma
- Våra resultat reser därför återigen frågan om den hälsomässiga relevansen av kemikalieanvändningen i vår vardag. I synnerhet när det gäller exponeringar i våra bostadsmiljöer eftersom små barn och gravida kvinnor tillbringar en stor del av sin tid här och att mycket tyder på att exponering av foster och spädbarn kanske är mer riskfylld. Vår nuvarande forskning handlar om detta, det vill säga vad betyder det att vi exponerar foster och spädbarn för en lång rad misstänkt toxiska kemikalier för kronisk sjukdom senare i livet.
I studien ingick 198 förskolebarn med astma och allergi och 202 friska kontroller som ingår i Bostad-Barn-Hälsa-studien i Värmland. Bostäderna undersöktes av professionella inspektörer och luftprover togs i barnens sovrum där åtta grupper av flyktiga organiska ämnen analyserades och barnen undersöktes av läkare. Vidare svarade föräldrarna på en enkät om familjens hälsa, livsstil med mera. Artikeln utgör ett resultat av ett samarbete mellan Karlstads universitet och Harvard School of Public Health, USA. Mer information om studien finner du här dbhstudien.se
