Toppmöten på löpande band, stundande klimatmöte i Köpenhamn och så en mellanlandning i Karlstad, på Karlstads universitet - statsminister Fredrik Reinfeldt mötte studenter och anställda i måndags, och fick mest bara snälla frågor.
Som statsminister och EU-ordförande är det ett ständigt flängande mellan länder och statsöverhuvuden. Kina ena veckan, Ukraina nästa. Och så Karlstad... Många ville se och höra statsministern och Aula Magna fylldes till sista plats, några kom inte ens in.
Fredrik Reinfeldt inledde med att tala om finanskrisen och hur man har jobbat för att motverka dess effekter, både på EU-nivå och här hemma i Sverige. Han nämnde vikten av att EU har starka internationella muskler i världen.
- Vår ekonomi är helt integrerad med andra länders. Finanskrisen visade på ett tydligt sätt hur global vår ekonomi är. Det började med en amerikansk bolånekris som gav dåliga krediter på finansmarknaden. Det gick väldigt snabbt, fick enorma konsekvenser och spreds över hela världen.
Långsamt hot
Om finanskrisens svallvågor påverkar vår vardag här och nu så är klimatfrågan något mer smygande och långsiktigt.
- Klimatfrågan är ett hot mot mänskligheten. Det är en förändring över tid, men den sker och det går i negativ riktning.
Statsmininstern pekade på länder med vattenbrist, länder som hotas att slukas av havet, glaciärer som smälter och ett allt våldsammare väder.
- Det här sker nu, vid 0,7 graders uppvärmning, hur blir det då inte vid två grader? Kommer vi att klara tvågradersmålet? Det kan jag inte utlova.
Impopulära beslut behövs
Fredrik Reinfeldt talade om svårigheten att få alla länder att göra uppoffringar, att fatta de impopulära besluten på hemmaplan som behövs för att man ska kunna minska utsläppen från fossila bränslen.
- Många länder har inte gjort någonting! Jag var i Kina förra helgen och när de pratar om minskningar är det i själva verket ökningar eftersom tillväxten är mellan åtta och tolv procent.
Frågorna från publiken var ganska snälla och lätta för en van politiker att svara på eller parera. Hur ska man få länderna att mäta utsläpp och effekter på samma sätt? Kan regeringen tänka sig en skatt på köttproduktionen eftersom den är en klimatbov? Kan Sverige låta utvecklingsländer gratis få ta del av innovationer på energi- och miljöområdet?
Nej, ansåg statsministern, vi kan inte ge bort forskningsresultat gratis. De som tar fram innovationerna vill ha något för nedlagt arbete, och vi vill gärna att arbetstillfällena stannar i Sverige. Men visst kan vi samarbeta på miljöområdet.
Hur hanterar man att utvecklingsländerna begär att få andra villkor, hur gör man med till exempel Kinas och Indiens krav på utveckling samtidigt som USA också vill ha andra villkor? Det ville rektor Kerstin Norén veta.
Upprepade misstag?
- Det här handlar om vår historiska skuld, vad vi har gjort sedan vi brutalt industrialiserade våra länder på 1800-talet. Då hade vi brist på kunskap och alternativ. Ända in på 1950-talet tyckte vi att industriskorstenar som stod och spydde ut rök var ett tecken på välstånd. Sedan upptäckte vi att marken försurades och fiskarna dog.
- Frågan till utvecklingsländerna är - måste ni göra samma misstag som vi gjort?
Karlstad studentkårs ordförande Beatrice Högå valde att leda in diskussionen på utbildningskvalitet.
- När kommer satsningen på utbildningskvalitet? Det talas mycket om Sverige som kunskapsnation, men många utbildningar är långt ifrån målet på 15 timmars lärarledda lektioner i veckan.
Statsministern svarade med att regeringen inte vill detaljstyra högskolesektorn, och att man satsat mycket på forskning.
Krav rätt eller fel?
En fråga kom om krav som förts fram på att invandrare måste teckna ett slags kontrakt, där man ska uppfylla kunskapskrav både på svenska och på våra samhällsnormer.
- Brist på integration är ett vanligt samhällsproblem. Brister i svenska, svårt att komma in på arbetsmarknaden - allt gör att man hamnar utanför, sa Fredrik Reinfeldt.
Statsministern kallade den tidigare invandrarpolitiken för misslyckat "omhändertagande". Samtidigt anser han att Sverigedemokraterna vill stänga landets gränser, medan regeringen vill öppna dem för arbetskraftsinvandring.
Sista frågan återknöt till miljön. Hur kunde statsministern stå och kritisera Kina för deras tillväxtmål när både EU:s och den svenska regeringens mål också är fortsatt tillväxt?
- Tillväxt är bra för det tryggar välfärden. Men det måste vara en hållbar utveckling med satsningar på förnyelsebar energi. Vi vill se en oljeavveckling och satsar på vind, vatten och sol. Sverige har den högsta skatten på koldioxidutsläpp, för att forskarna säger att det fungerar. Men visst kan vi göra mycket mer.
