Frustration som motivation

Varför begår man skadegörelse? Alkohol och frustration tillsammans spelar en stor roll för att utlösa skadegörelse visar en studie. Kombinationen alkohol och frustration påverkar både risken för vandalism och graden av skadegörelse. Var och en för sig har däremot alkohol och frustration inte samma påverkan på vandalism.

Den 1 oktober lade Anki Nordmarker, universitetsadjunkt i psykologi och administrativ chef på Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, fram sin licentiatavhandling med titeln Frustration as Motivation, vid den psykologiska institutionen på Göteborg universitet.
- Jag ville studera varför man begår skadegörelse ur ett individperspektiv, säger Anki Nordmarker. Många studier om vandalism har gjorts i ämnena kriminologi samt sociologi, men däremot inte så många inom psykologi.

De två experimentella studierna som ligger till grund för avhandlingen genomfördes i slutet av nittiotalet och utgick ifrån frågeställningen huruvida alkohol och frustration påverkar graden av skadegörelse. Resultatet visade att alkohol och frustration tillsammans ökar graden av skadegörelse och destruktivitet. Kvinnorna påvisade en högre grad av destruktivitet och klottringsbenägenhet än männen, vilket är intressant relaterat till att 80-90 procent av all anmäld skadegörelse begås av män.

Skadegörelse eller konst?
Skadegörelse innebär många olika beteenden och ett av de mer vanliga är det som kallas klotter eller graffiti. Den senare delen av avhandlingen behandlar just detta fenomen som i sig rymmer många frågor: Är klotter och graffiti samma sak? Är det skadegörelse eller konst? Är det en destruktiv eller konstruktiv handling?
- Jag menar att svaren på frågorna ligger i betraktarens öga, säger Anki Nordmarker.
Individer som ägnar sig åt klotter eller graffiti ser det ofta som en interaktion med samhället. Man ser omålade rena ytor som oanvända. Ytor som behöver fyllas med ett innehåll. Genom sitt bidrag blir man en del av samhället.

Skadegörelse generellt tycks utlösas av en upplevd obalans eller orättvisa och genom olika förstärkande eller modererande faktorer kan det sen få utlopp i olika former av skadegörelse.
- Inom det här fältet finns många fler frågor att forska vidare inom, säger Anki Nordmarker. Det är intressant att närmare studera de emotionella aspekterna av skadegörelse, för att förstå mekanismerna som ligger bakom och utlöser beteendet.