Nu kan man spinna textilfibrer av träråvara vid Karlstads universitet och detta innebär att en ny typ av forskning etableras vid universitetet. För skogsindustrin i Sverige, och kanske speciellt i Värmland, kan detta bli mycket betydelsefullt.
- Pappers och massateknik har sedan årtionden varit viktiga forskningsområden för Karlstads universitet och våra kontakter med skogsindustrin inklusive maskin och kemikalieleverantörerna till skogsindustrin har hela tiden varit mycket goda, säger Ulf Germgård, professor i kemiteknik. Vi försöker ligga i framkant när det gäller nya inriktningar som kan få stor betydelse för skogsindustrin.
Skogsindustrin står inför stora omställningar
Skogen utgör en viktig resurs för regionen, men frågan är hur vi bäst förädlar skogsråvaran. Det är välkänt att skogsindustrin i Norden står inför stora omställningar vilket beror på att förbrukningen av vissa papperskvaliteter har minskat drastiskt. Speciellt tydligt är detta för tidningspapper samt skriv och tryckpapper. Det finns därmed ett stort behov för skogsindustrin att ställa om åtminstone delar av sin produktion mot nya produkter och nya användningsområden som kan ersätta de förlorade affärsmöjligheterna inom tidnings och skrivpappersområdena.
Nya möjligheter för cellulosabaserad textil
- En sådan möjlighet som vi jobbat mycket med är cellulosabaserade textilfibrer. Vi har länge kunnat tillverka sådana produkter nästan ända fram till fiberframställningen, men eftersom vi saknat en spinnmaskin har vi inte kunnat tillverka riktiga textilfibrer.
Nu är detta ett minne blott sedan man har köpt liten pilotmaskin som kan tillverka textiltråd baserad på vedråvara. Forskarna vid Karlstads universitet kommer nu att kunna tillverka olika typer av textiltrådar och sedan testa dessa trådars mekaniska egenskaper i vått och torrt tillstånd.
Den maskin som Karlstads universitet köpt kommer från Indien och är tillverkat av det indiska företaget Aditya Birla. På bilden ser vi spinnmaskinen samt Niklas Kvarnlöf, forskarassistent i massateknik vid Karlstads universitet samt Dr Shailesh Nagarkar från Aditya Birla som startar upp maskinen.
