Varför utvecklas inte naturen alltid mot den bästa lösningen? Vid Karlstads universitet undersöker biologen Edward, Ted, Morrow hur gener kan skapa en dragkamp mellan könen, där det som gynnar den ena kan skada den andra. Resultatet kan påverka vår förståelse av sjukdomar som Alzheimers.
– Egentligen handlar det om kompromisser som organismer ständigt måste hantera, säger Ted Morrow, forskare inom biologi vid Karlstads universitet. Vi vill samla in data för att bevisa att de här kompromisserna finns, och att de verkligen spelar roll, eftersom de kan påverka en individs risk att drabbas av allvarliga sjukdomar.
Det centrala begreppet i forskningen kallas sexuellt antagonistiskt urval. Det innebär att en viss gen kan öka antalet avkommor eller livslängden hos ett kön, men ha motsatt effekt hos det andra.
– Hos människor finns det väldigt små genetiska skillnader mellan könen. De flesta gener finns hos både kvinnor och män, och måste fungera bra i båda. Men det verkar som att det inte går att ha en genetisk kod som fungerar optimalt för båda samtidigt – evolutionen tvingas till kompromisser, förklarar han.
Från vägglöss till Alzheimers
Intresset för könskonflikter väcktes redan under doktorandtiden i Liverpool, där forskningen handlade om reproduktion och spermiekonkurrens. Sedan dess har frågorna följt med genom flera projekt, från vägglöss i Umeå till dagens studier vid Karlstads universitet.
I det nuvarande projektet vill Ted Morrow och hans kollegor undersöka hur dessa genetiska kompromisser kan kopplas till mänskliga sjukdomar, som till exempel Alzheimers sjukdom.
– Vissa gener verkar öka risken för Alzheimers hos kvinnor men minska den hos män. Samtidigt finns det kopplingar mellan en högre Alzheimersrisk och en lägre risk för vissa cancerformer. Det är mönster som kan hjälpa oss att förstå varför evolutionen inte alltid leder till ”perfekta” lösningar, säger Ted Morrow.
Från bananflugor till människor
För att förstå de bakomliggande mekanismerna kombineras experiment på bananflugor med stora genetiska databaser från människor.
– Trots våra skillnader delar vi faktiskt över 60 procent av våra gener med bananflugor, säger Ted Morrow. Det gör dem till en otroligt kraftfull modellart. Vi kan ändra deras genetiska kod och se effekterna direkt på hela organismen, något som naturligtvis inte är möjligt på människor.
Projektet sker i samarbete med forskaren Jon Harper vid University of Sussex i Storbritannien, och förenar evolutionär biologi med medicinsk genetik.
– Mitt största hopp är att vi ska kunna förstå vissa sjukdomar bättre och kanske lära oss att se dem ur båda könens perspektiv, inte bara det ena, säger Ted Morrow. Det gäller inte bara Alzheimers, utan även andra sjukdomar där gener verkar ha olika effekter på kvinnor och män.
Fakta:
Projekt: Sexuellt antagonistiskt urval och antagonistisk pleiotropi i flugor och människor
Projektledare: Edward Morrow, docent och lektor i biologi vid Karlstads universitet
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projektperiod: 2026–2029
Beviljat belopp: 4,4 miljoner kronor
