Framtiden är något som de flesta av oss förhåller oss till varje dag. Kristina Palm och Lars Ivarsson vid ämnet arbetsvetenskap är båda redaktörer för den nyss utgivna boken Framtidens arbetsliv - arbetsvillkor och arbetsmiljö.
Boken tar upp frågor om framtidens arbetsliv. Som författare, hur tar man sig an frågor om framtiden?
- Framtidsstudier som forskningsfält är mångfacetterat och vad forskar menar är framtidsstudier skiljer sig åt, säger Kristina Palm. Få framtidsforskare idag tänker att de ska uttala sig tvärsäkert om framtiden, snarare handlar det om att i områden med stor osäkerhet måla upp olika möjliga framtider för att på så vis kunna påverka framtiden i positiv riktning.
- De flesta av bokens författare är erfarna akademiker och forskare med ett långvarigt intresse för olika arbetsvetenskapliga områden och aspekter, vilket medför att de är bekanta med forskning och teorier på olika områden, förklarar Lars Ivarsson. Dessutom finns en kännedom om vad som händer och har hänt i arbetslivet vilket är en bra grund att stå på när framtiden ska diskuteras.
I boken har Kristina Palm och Lars Ivarsson tagit sig an framtiden på olika sätt, exempelvis genom utopiska och dystopiska scenarier eller genom att resonera vad nästa förändringsprojekt kan skapa för tänkbar och önskad framtid.
Författarna vill vi få intresserade av arbetsliv, arbetsvillkor och arbetsmiljö att fundera på hur de kan påverka för ett bättre framtida arbetsliv. Med olika grepp såsom dystopier och framtidsscenarier tar författarna i boken sig an arbetslivsfrågor utifrån ett framtidsperspektiv. Exempelvis, hur kan arbetet kan bli mer jämställt?
Förutom Kristina Palm och Lars Ivarsson medverkar Poja Shams, Annica Asp, Carin Håkansta, Robert MacKenzie, Lena Lid Falkman och Jonas Axelsson från Handelshögskolan i boken.
Boken är alltså ganska bred i sitt innehåll?
- Ja, den spänner över en bredd av områden, säger Lars Ivarsson. Alltifrån olika sätt att se på framtiden, nya och urgamla drivkrafter i arbetslivet, segregering i arbetslivet till digitaliseringens konsekvenser. Ämnet arbetsliv vid Handelshögskolan har tagit sig ann en bred mängd arbetslivsfrågor genom åren. Just nu har vi pågående forskning om digitalisering, funktionsnedsätting, kontorsutformning, gig-ekonomin, omställning i stålindustrin och atypiska anställningar.
Jag utgår ifrån att det här är frågor som intresserar många – allt från yrkesverksamma till företagsledare – vilka är de mest spännande delarna i det här området?
- Det är svårt att säga, förklarar Kristina Palm. Vad vi dock vet är att efterdyningarna av covid-19 (i kombination med digitaliseringen) är något som fått, och högst troligt kommer att få ännu mer, tämligen omvälvande konsekvenser för var, när och hur många av oss kommer att arbeta. Det påtvingade distansarbetet som omfattade i huvudsak kontorsanställda har medfört att företag/myndigheter/organisationer öppnar upp för en större blandning av att arbeta på arbetsplatsen och att arbeta i hemmet.
Ni har tagit fasta på Ann Bergmans intresse för forskning och frågor om framtid. Hur finns det med i boken?
- Det var Ann Bergman som för några år sedan började prata om att arbetslivsforskningen borde ägna sig åt framtiden, säger Lars Ivarsson. Vi som kollegor och vänner till Ann håller med om det och boken är skriven till Anns minne. Ett av bokens kapitel utgörs av ett anförande som Ann höll på en arbetsvetenskaplig konferens och ett annat kapitel är ett färdigställande av en text som Ann arbetade med tillsammans med Jan Ch Karlsson, professor emeritus vid Handelshögskolan. Med boken vill vi också väcka intresset hos våra arbetsvetenskapliga kollegor för framtidsfrågor och på så vis låta ett av Anns intresseområden spridas i det arbetsvetenskapliga Sverige.
Fyller boken ett forskningshål?
- Vi tycker att boken fyller en funktion. För det första anser vi att tankar om framtiden inte ska lämnas över till enbart politiker, journalister, tankesmedjor och näringslivet utan att även forskare inom arbetslivsområdet bör träda in på denna arena. De har oftast någonting av värde att säga. För det andra kan den här boken (och andra liknande publikationer) utgöra ett slags initierande till att fundera på, resonera om, och påverka framtiden, utifrån texter om framtiden.
