Förutsägelser om framtidens arbetsliv har under flera decennier intresserat västvärlden. Institutens forskare och analytiker tolkar trender och rörelser för att förutsäga framtiden. Men hur blev det egentligen om man tittar tillbaka? Och hur rimliga är förutsägelserna vi idag gör om framtidens arbetsliv? Arbetsvetenskap vid Karlstads universitet fick nyligen drygt tre miljoner från Riksbankens jubileumsfond för att forska kring detta område.
Förutsägelser om framtidens arbetsliv har under flera decennier intresserat västvärlden. Institutens forskare och analytiker tolkar trender och rörelser för att förutsäga framtiden. Men hur blev det egentligen om man tittar tillbaka? Och hur rimliga är förutsägelserna vi idag gör om framtidens arbetsliv? Arbetsvetenskap vid Karlstads universitet fick nyligen drygt tre miljoner från Riksbankens jubileumsfond för att forska kring detta område.
Vad säger vi idag om hur arbetsmarknad, arbetsmiljö och arbetsvillkor kommer att te sig om 10, 20, 50 år? Och de förutsägelser som gjordes på 1950-talet och framåt, hur slog de in egentligen? Jan Ch Karlsson och Ann Bergman vid arbetsvetenskap kommer att ägna en del av sin tid de närmaste tre åren åt forskningsprojektet Arbetets framtid, igår och idag.
-Få saker är så ofta förutsagda som det moderna arbetslivet. Och få saker kan uppröra vissa delar av forskarvärlden som just förutsägelser. Vi blev nyfikna på frågor som handlar om gårdagens förutsägelser om idag och dagens om imorgon, berättar Jan Ch Karlsson.
Granskning viktig för samhällsdebatten
För att studera utfallet av gårdagens förutsägelser kommer forskarna att använda sig av statistik, litteratur och artiklar. Där kan man direkt se vad som sades om arbetslivet kring 2000-talet i förutsägelser från 1950 och framåt. När det gäller dagens förutsägelser om morgondagens arbetsliv blir det knepigare. Där finns ju inget facit ännu. Men genom att ställa frågor om det teoretiskt rimliga i de mekanismer och tendenser som anges som förklaring till förutsägelsen, kan forskarna komma en bit på väg.
-Det är en forskningsstrategi som brukar kallas transfaktisk argumentation och retroduktion. En erfarenhetsbaserad och teoretisk prövning av centrala förutsägelser kring morgondagens arbetsliv är värdefull för såväl forskningen på området som för samhällsdebatten i stort. Vi menar att all granskning av uttalanden om hur samhället är och kommer att bli är viktig. I vårt fall handlar det om förutsägelser, prediktioner, om arbetsliv och granskningen vilar på både empirisk och teoretisk grund. Vissa av de uttalanden och prediktioner vi kommer att granska har legat och ligger till grund för politiska beslut och strategier där många människor berörs på ett eller annat sätt, menar Ann Bergman.
