Socialsekreterare tycker att allmänheten har en negativ bild av både socialsekreterare som yrkesgrupp och socialtjänsten som organisation. Särskilt de som arbetar inom den sociala barnavården tycks möta negativa uppfattningar i högre utsträckning än sina kollegor inom andra områden. Negativ medieuppmärksamhet och sekretesslagstiftningens begränsningar uppges som problematiska. Samtidigt har ungefär 40 procent av allmänheten ett högt förtroende för socialtjänstens personal – en siffra som är relativt stabil sett över tid.
- Förtroendet för socialtjänsten är inte så illa som vi i allmänhet tror och heller inte så illa som socialsekreterarna själva tror, även om jag inte vill förminska deras upplevelse, säger Kristofer Nilsson, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet.
I sin avhandling ”I allmänhetens ögon. Om förtroende och uppfattningar gentemot socialtjänsten, samt hur dessa uppfattas och hanteras av socialsekreterare” har han studerat hur förtroendet för socialtjänsten ser ut hos allmänheten.
– Kopplingen mellan mediekonsumtion och förtroende bland allmänheten brukar föras fram som centralt men det har inte jag hittat några starka belägg för när det gäller den här frågan. Andra faktorer tycks spela en större roll, till exempel hur nöjd man är med offentlig sektor, förtroendet för samhället i största allmänhet, om man tycker att demokratin fungerar till exempel. Då har man också bra förtroende för socialtjänsten, säger Kristofer Nilsson.
De som arbetar inom socialtjänsten tycker däremot att det finns en klart negativ inställning i allmänhet till verksamheten. Bilden av yrkesrollen och verksamheten färgas av en negativ skildring i medierna. Att inte kunna bemöta och förklara med hänsyn till sekretesslagstiftningen kan också kännas begränsande och frustrerande.
När de träffar nya människor behöver de ofta ägna en hel del tid på att omforma bilden av socialtjänsten och vad som faktiskt händer inom socialtjänsten. Det kan vara svårt att skapa ett bra samarbete med den som behöver hjälp och här skulle det behövas mer tid. Socialsekreterarna uppger även att de i det privata undviker att prata om jobbet, att ha sina namn öppet på nätet, att träna på ett visst ställe eller låta barnen spela i ett visst fotbollslag. Många väljer att bo på en plats och jobba på en annan av flera skäl.
– Det är inte alltid så kul att vara i ett yrke som man upplever att folk inte har så högt förtroende för. Det kan till exempel påverka personalomsättningen. Men det finns även de som beundrar den här yrkesgruppen, att det är ett svårt och viktigt jobb.
Ingen förtroendekris för socialtjänsten
Avhandlingen visar att det inte finns någon förtroendekris för socialtjänsten i Sverige, de flesta bland allmänheten har en neutral eller positiv bild av verksamheten. Men det finns vissa grupper där förtroende är lägre och hit hör de som också kan behöva hjälp av socialtjänsten. Där en negativ bild blir ett hinder för att söka hjälp och socialtjänsten är fortfarande förknippad med viss stigmatisering.
Det finns en kunskapslucka kring vad socialtjänsten kan göra och hur det fungerar i praktiken. I sommar träder en ny socialtjänstlag i kraft. Kommer den att göra någon skillnad?
– Om intentionen i delar av lagstiftningen slår igenom kommer det nog att kunna bli positivt, till exempel tydligare fokus på förebyggande arbete samt vetenskap och beprövad erfarenhet . Samtidigt ser jag ett stort behov av att tillgängliggöra socialtjänsten. Det handlar inte enbart om rent praktiska arrangemang, utan kanske ännu mer om att bryta ned människors farhågor kring att söka hjälp och vad som kan hända då. Det behöver man arbeta med betydligt mer än idag, menar Kristofer Nilsson.
Faktaruta
Undersökning utgår från data som samlats in av SOM-institutet vid Göteborgs universitet och består av tre olika urval av befolkningen i Värmland mellan 16 och 85 år, under åren 2010, 2014 och 2018 samt ett nationell repressentativt urval om cirka 1700 individer från 2019. Urvalet liknar i stora delar de demografiska aspekterna för hela Sverige och omfattar ca 5000 personer. Inkomst, utbildningsnivå och mediekonsumtion är några av de faktorer som ingår i studien. För att hämta in socialsekreterarnas upplevelser genomfördes fokusgrupper med totalt 27 socialsekreterare fördelat på sex grupper.
Kristofer Nilsson disputerade i socialt arbete vid Karlstads universitet den 21 mars.
