Förslag mot forskningsfusk

Det är bland annat den senaste årets diskussioner kring forskningsfusk i olika fall som ligger bakom förslaget. Den som i dag vill anmäla forskningsfusk eller så kallad oredlighet i forskning måste vända sig till respektive lärosätes rektor.

– Poängen med ombudsmannasystemet är att det är en extern instans. Ska en forskare granskas inom det egna universitetet kan misstanken finnas att granskningen inte är helt objektiv, vilket kan göra att några tvekar att göra anmälan, säger Björn Thomasson, sekreterare i Vetenskapsrådets etikkommitté. Vetenskapsrådet har inte heller formellt mandat att på eget initiativ gå in och granska forskningsfusk vid ett universitet.

Inspiration till förslaget har hämtats från bland annat Tyskland som har ett liknande system. Varje universitet och högskola ska enligt förslaget utse en lämplig person till ombudstjänsten, mindre lärosäten kan gå samman.

– Det är väldigt viktigt att personen står fri och inte har några egna karriärbehov. En nypensionerad professor eller rektor med väldigt god renommé skulle vara en bra sådan person, säger Björn Thomasson. Kanske behöver ombudsmannens roll också se lite olika ut beroende på vilken forskning som bedrivs.

Förslaget har i dagarna gått ut på remiss till några universitet och högskolor och andra berörda organisationer. Synpunkter ska komma in till Vetenskapsrådet senast den sista september och Vetenskapsrådets styrelse kommer att ta ställning till förslaget senare i höst. Om förslaget väcker gehör skulle systemet kunna börja införas under nästa år.
Systemet skulle pågå som en försöksverksamhet under tre år.

En artikel i tidningen Forska beskriver kort förslaget och det finns även att läsa i sin helhet på www.vr.se