Forskningspolitiken gynnar män
2010-12-15De senaste decenniets forskningspolitiska satsningar på excellens och starka forskningsmiljöer har haft starkt negativa effekter på jämställdheten. Lågt räknat har en miljard kronor omfördelats från kvinnor till män.
Detta är ett par av huvudresultaten i forskarrapporten "Hans excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer", från Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ).
Kvinnor sållas bort
Rapporten visar bland annat att kvinnor haft mindre framgång än män inom de tyngsta och mest omfattande excellensprogrammen, som till exempel Strategiska forskningscentra, Starka forskningsmiljöer och Linné. I flera fall har kvinnor helt sållats bort, trots att de varit toppkvalificerade. Allmänt konstateras att så kallad vetenskaplig närhet mellan bedömare och sökande spelat stor roll i bedömningsprocesserna.
Vidare finner man inte belägg för att de medel som tillförts utvalda forskargrupper resulterat i ökad produktivitet. Tvärtom sjunker, enligt rapporten, publicerings- och citeringsgraden hos både dem som tilldelats och dem som inte tilldelats medel.
- Rapportens resultat måste tas på största allvar. Det är naturligtvis inte acceptabelt om kvinnor går miste om forskningsresurser på grund av sitt kön, säger delegationens ordförande Pia Sandvik Wiklund. Åtgärder behöver vidtas inom forskningsfinansierande myndigheter, både för att närmare undersöka vad som hänt historiskt och för att säkerställa att diskriminering inte förekommer framöver.
Gynnar mest etablerade
- De förhållanden som uppmärksammas är inte i enlighet med för akademin grundläggande meritokratiska principer och utgör ett hinder för forskningens förnyelse i stort. I rapporten pekar man bland annat på att system med kollegial granskning tenderar att premiera redan etablerade forskare och forskningstraditioner. Det gagnar varken den innovativa forskning vi vill ha, eller kvinnor, yngre forskare eller andra som avviker från huvudfåran inom respektive forskningsdisciplin, säger Pia Sandvik Wiklund.
Studien har gjorts av bland andra professor Ulf Sandström, KTH samt professor Agnes Wold och fil. dr Birgitta Jordansson, båda Göteborgs universitet. Den är en av två studier som DJ initierat för att undersöka excellenssatsningarna ur ett jämställdhetsperspektiv.
Leds av Gerd Lindgren
Bakom den andra studien, Nördar, nomader och duktiga flickor - kön och jämställdhet i excellenta miljöer, står en forskargrupp under ledning av professor Gerd Lindgren, Karlstads universitet. De övriga är fil dr Ulrika Jansson, arbetsvetenskap, fil dr Annika Jonsson sociologi, båda Karlstads universitet och fil dr Tina Mattsson, socialt arbete, Linnéuniversitetet. Här har excellensmiljöernas inre liv undersökts ur ett jämställdhetsperspektiv med kvalitativa metoder.
- Vi såg i vår studie att det viktiga för forskarna var att publicera sig frekvent och i rätt tidskrifter och att bli uppmärksammad i de rätta nätverken. Forskningsrådens bedömare och tidskrifternas referee-personer har stort inflytande och det gäller för forskningsledaren att ligga väl till hos dessa, säger Gerd Lindgren.
Hon såg också att forskarna inom så kallade excellensmiljöer inte samarbetar nämnvärt när väl forskningspengarna är fördelade.
Delegationen för jämställdhet i högskolan har på regeringens uppdrag under snart två år arbetat för att främja jämställdhet i högskolan. DJ lämnar sitt betänkande till regeringen i början av 2011. De två ovan nämnda rapporterna, liksom övriga av delegationen utgivna rapporter, kan laddas ned på www.jamstalldhetihogskolan.se.
Läs gärna en intressant artikel i Dagens Nyheter som behandlar ämnet.
www.dn.se.