Skolgång, trygghet, stöd och samverkan i praktiken för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Dessa frågor stod i fokus när Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor (CBU) vid Karlstads universitet bjöd in till seminarium den 5 december.
– Det var givande att samla olika perspektiv – forskning, välfärdssektorn samt civilsamhälle, säger en av initiativtagarna Carolina Jernbro, docent i folkhälsovetenskap. Jag hoppas att deltagarna fick med sig ny kunskap och konkreta idéer för sitt arbete. För egen del hoppas jag att dagen ska resultera i fördjupade samarbeten och nya forskningsfrågor.
Drygt 100 deltagare – personal från skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård samt civilsamhälle fick ta del av olika perspektiv på skolgång, utsatthet, trygghet och stödbehov hos barn med NPF och betydelsen av en fungerande samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Forskare från socialt arbete, specialpedagogik och folkhälsovetenskap presenterade aktuell forskning och ordföranden från riksförbundet Attention – en intresseorganisation för personer med NPF och deras familjer – presenterade skolrapporten Jag försöker bara överleva skoldagen.
Varför löper barn med NPF större risk att utsättas för våld – och finns det något i din forskning som överraskat dig?
– Det handlar om en kombination av faktorer, säger Carolina Jernbro. Vi ser starka kopplingar mellan NPF hos barn och föräldrars psykiska ohälsa eller missbruk, vilket kan påverka föräldraförmågan. Ekonomisk utsatthet och ensamstående föräldrar kan öka stressen. Dessutom finns fördomar och negativa attityder som gör att barnen blir mer utsatta även bland jämnåriga.
– Något som överraskat mig är att barn med NPF är utsatta för alla former av våld – både från vuxna, inklusive föräldrar, och jämnåriga –– i betydligt högre utsträckning än andra barn. Det förebyggande arbetet måste därför ske på många olika arenor.
Vilka åtgärder är mest avgörande för att förebygga våld?
– Hem, förskola, skola, vård och fritidsverksamhet är viktiga aktörer i det förebyggande arbetet och måste samverka. Tidiga insatser i form av riktat föräldraskapsstöd, mer kunskap hos barn och yrkesverksamma och att våld blir pratbart är viktigt för att minska tabut.
Vad hoppas du att din forskning och arbetet vid CBU kan bidra med?
– Barn med funktionsnedsättningar är en riskgrupp för våld som behöver belysas. Jag vill bidra med kunskap som ökar medvetenheten i skola, vård och socialtjänst och leder till tidigare upptäckt och bättre anpassade stödinsatser.
Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor (CBU) vid Karlstads universitet bedriver tvärvetenskaplig forskning om barns och ungas livsvillkor, hälsa och välbefinnande. Arbetet sker i nära samverkan med skola, vård, socialtjänst och civilsamhälle.
