Forskning om turisten i det digitala tidevarvet presenterades i Kina

Richard Ek, berätta om artikeln ”Sloterdijk, Geomedia, and the Existential Tourist” 

– Artikeln ska publiceras i ”Tourism, Culture and Communication” och är en filosofisk artikel där jag och Mekonnen Tesfahuney resonerar kring turisten i det digitala tidevarvet. Media och digital teknik är så överallt runt om oss och så nära på våra kroppar att den har blivit som ett yttre ”skal” som vi orienterar oss i världen genom. Samtidigt är denna teknik del av en allt mer feodalliknande kapitalism där vi mer eller mindre omedvetet arbetar gratis åt Meta och andra stora tech-bolag (dessutom allt mer sammantvinnade med den amerikanske presidenten). Denna geomediala miljö har Sloterdijk skrivit om utifrån ett existentiellt perspektiv och vi försöker reda ut vilka sätt det finns att ta sig ut från dessa digitala bubblor - eller den digitala sfären över huvud taget. Filosofiskt kan det ses som en motståndshandling – som exempelvis ”digital detox” och andra digitala frånkopplingspraktiker.

Hur är intresset för Geomedia i Kina?

– Artikeln presenterades på en turismkonferens i Hainan vars min medverkan möjliggjordes genom stöd från Centrum för geomediastudier. Hainan ligger i Sydkinesiska Havet med mycket turism och kopplingen turism och geomedia har alltid varit stark. Intresset för geomedia är därför stort i denna del av Kina. Mitt intryck är att kineser är mer digitalt uppkopplade och lever mer framför skärmen än européer och att tekniken överlag kommit längre där - inte minst när det gäller betalningstekniker. Sedan är ju all denna teknik styrd av en auktoritär regim så geomediatekniken i Kina är som en parallell digital värld jämfört med de dominerande geomediaföretag som finns i västvärlden.

Hur mottogs “Sloterdijk, Geomedia, and the Existential Tourist” på konferensen?

– Den mottogs väl även om presentationen kanske var för filosofisk för en del forskare. Men många, framför allt studenter och doktorander, var nyfikna. I Kina måste mastersstudenter presentera sina examensuppsatser på internationella vetenskapliga konferenser - därför deltar många studenter på konferenser i jämförelse med i Europa.

Berätta om kommande samarbeten med Indien

– Jag besökte Flame University eftersom en forskarbekant från min tid på Lunds universitet har flyttat dit och börjat jobba där. Det är ett privat, endast 10 år gammalt universitet som söker mer prestige i den akademiska omvärlden. Internationella kontakter är därför angelägna för dem. Diskussionen kring kommande samarbeten har precis inletts men de är exempelvis öppna för gästforskarvistelser. Som första steg ska jag och min före detta kollega skriva en artikel om ”necropolitics” – en kartläggningsartikel där vi bland annat ska se på hur detta dramatiska begrepp har använts i samhällsvetenskaperna och hur förståelsen av begreppet varierar mellan det globala Nord och globala Syd. 

Vad föreläste du om i Indien och hur var intresset?

– Min föreläsning, ”The idea of state power, the public, and policy in the neoliberal world” var en bred introduktion i politisk filosofi för att den skulle intressera studenter från många olika kurser i sociologi, statsvetenskap, företagsekonomi och socialt arbete. Den hade även en empirisk fördjupning i vad som händer i Sápmi där intresset att utvinna mer metaller och andra naturresurser på olika sätt reducerar och kringskär i synnerhet samernas försörjningsmöjligheter och politiska rättigheter. Denna arktiska del av Norden är ett fascinerande område för många människor i Asien (vilket också ses genom att många från Asien turistar i norra Sverige) så denna empiriska exemplifiering blev mycket uppmärksammad.

– Jag tror det är viktigt för forskare i Sverige att bli mer bekant med de stora forskningsnationerna i Asien som Indien och Kina. Det är mycket som talar för att den geopolitiska balansen mer och mer skiftar till Asiens fördel och den allt mer internationella forskning som försiggår där är en del av detta smygande geopolitiska maktskifte.